Sedan 2010 har elva fristående skolor i Stockholms län fått sitt tillstånd indraget av Skolinspektionen. Om drygt tre månader träder en ny lag i kraft som innebär nya och skärpta krav på dem som vill starta och driva friskolor. Lite tillspetsat kan man säga att hittills har vem som helst kunnat starta sådan verksamhet.

– Ska man hårdra det har det varit så. Det har inte funnits lagstiftning om det. Det är en ganska omfattande ansökan att lämna in för godkännande, men personerna bakom har inte prövats, säger enhetschef Gunnar Persson vid Skolinspektionen.

Kraven gäller såväl lämplighet som ekonomisk stabilitet. Det har förekommit att friskolebolag gått i konkurs och lagskärpningen om ekonomisk uthållighet får ses om ett försök att minimera den risken.

– Hittills har det varit så att om man ansöker om att starta en fristående skola måste man visa att man kan driva den varaktigt, stabilt och med god kvalitet.  Men i dagsläget finns inga sådana bestämmelser när skolan väl startat. Nu blir kravet fortlöpande och syftet är ju att vi som tillsynsmyndighet kan gå in direkt, innan ekonomiska problem fått genomslag i verksamhet, säger Gunnar Persson.

Kravet på lämplighet innebär att vd, styrelsemedlemmar och ägare var och en ska visa att de inte gjort sig skyldiga till grövre brott eller har ekonomiskt misskött andra bolag eller föreningar. De kommer därmed att kontrolleras hos polisen, Kronofogden och andra myndigheter. De som ska leda friskoleverksamheten måste också kunna visa att de har tillräcklig kompetens om skoljuridik och ekonomi i gruppen.

– Kraven gäller fortlöpande, så gör man förändringar i ägare- eller ledningskretsen ska det anmälas till oss. Huvudmän som varit i gång ett tag omfattas också av bestämmelserna, säger Gunnar Persson.

Granskningen av ekonomin görs inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn, vilket innebär att inte alla skolhuvudmän granskas årligen.

– Men vi kan också agera på förekommen anledning, om vi får risksignaler, säger Gunnar Persson.