Kvinnor är på frammarsch i den iranska filmkonsten. Det menar arrangörerna bakom helgens iranska filmfestival som ger plats åt såväl nära relationer som samhällsskildringar.
Film spelar en stor roll i det iranska samhället. Även om myndigheterna begränsar det som får sägas blir filmerna inte sällan till kritiska inlägg i samhällsdebatten, menar Sheyda Shafiei, ansvarig för Iranska filmfestivalen som i helgen arrangeras på Skandiabiografen på Drottninggatan.
– Även om det finns censorer kan filmskaparna tala för folket. De kanske stryker femtio sidor i manus, men det som är kvar är viktigt nog, säger hon.
Motståndet filmskaparna möter blir också till bränsle för dem, menar Sheyda Shafiei.
– Ju mer man försöker stoppa sanningen, ju större blir viljan och kreativiteten.
Kvinnliga studenter
Lögndagen heter en av de tretton filmer som visas i helgen. Den utspelar sig i Sverige, dit paret Leily och Mahyar flyttat för att Leily ska kunna ta examen. Hennes studier går bra, medan Mayhar som är utbildad ingenjör hankar sig fram på lågbetalda svartjobb. De får olika syn på den nya kulturen och det frestar på relationen.
– Jag kan se i invandrade familjer att kvinnan ofta tar till sig den nya kulturen i högre utsträckning än mannen. Kvinnor har generellt mindre att förlora på förändring, säger Roya Bamzar som spelar Leily.
Hon bor själv i Sverige och Stockholm sedan tio år tillbaka, men noterar hur kvinnor successivt tagit allt större plats i iransk film.
– De senaste decennierna har det blivit fler och fler kvinnliga filmskapare, säger Roya Bamzar.
Många kvinnor kommer fram via privata filminstitut som regeringen inte har samma kontroll över, enligt Roya Bamzar. Men också på de statliga universiteten finns numera många kvinnliga studenter på de konstnärliga utbildningarna, konstaterar hon.
– Så var det inte för 20 år sedan, men kanske tack vare internet och global kommunikation har folk förändrats.
Kvinnor lyckas ta plats
Också på den internationella scenen har kvinnliga filmskapare tagit plats. I fjol blev regissören Narges Abyar som första iranska kvinna nominerad till en Oscar med filmen Nafas (Andetag). Filmen skildrar bland annat kriget mellan Iran och Irak som ett mörkt kapitel i historien.
Att den iranska regeringen ogillade kritiken mot det krig som de betraktar som ”heligt” satte inte stopp för filmen.
Kvinnor tampas med manliga strukturer, precis som på andra håll. Men utrymmet finns, framhåller Sheyda Shafiei.
– Kvinnorna kämpar för att ta plats och de lyckas, säger hon.
Också Sia Mohammadi, ordförande i föreningen Yari, som står bakom filmfestivalen, lyfter fram filmens betydelse för den iranska samhällsdebatten. Många av de filmer som visats under de sjutton år festivalens arrangerats visar att filmskaparna inte väjer för brännande ämnen, menar han.
– De filmer vi har visat har ofta tagit upp ämnen som är kontroversiella, alltifrån transfrågor till sexuella övergrepp mot barn, säger Sia Mohammadi.
Liten budget
Han tycker också att den iranska filmkonstens konstnärliga kvalitet förtjänar att lyftas fram. Jämfört med västerländsk film är budgetn ofta liten. Att tvingas arbeta med små medel har sina fördelar för berättandet, tycker han. Inte minst för att karaktärerna ställs i förgrunden.
– Det är fokus på människor, snarare än effekter, säger Sia Mohammadi.
Ett av festivalens dragplåster är Ida Panahandehs film Israfil. I detta familjedrama återvänder Behrooz till Iran som han lämnat för Kanada efter att relationen med Mahi väckt uppståndelse och inte fått familjernas välsignelse. Nu är Mahi änka och har förlorat sin enda son. Behrooz spelas av Pejman Bazeghi, som festivalarrangörerna beskriver som ”Irans Tom Cruise”.
Iranska filmfestivalen
Skandiabiografen, Drottninggatan 82
22–23 september
Arrangör: Föreningen Yari, en välgörenhetsorganisation som genom direkt ekonomiskt stöd till iranska familjer arbetar för att socialt och ekonomiskt utsatta barn ska kunna fullgöra sin skolgång.
Några av filmerna:
Blockage – Belyser utsatta människor som livnär sig som gatuförsäljare i Teheran och som behandlas brutalt av myndighetspersoner.
Augusti – Om det gifta paret Amir och Roya som har misslyckats med att få barn. Amir vill att de söker sig till England för att få behandling, vilket Roya motsätter sig.
Lögndagen – Om Leily och Mahyar som utvandrat till Sverige och de konflikter som uppstår mellan dem i mötet med det nya landet.
Alla filmer är på persiska och har engelska undertexter.