Först kyligt och blött, sedan torrt och soligt. Vilka grödor klarar en vintrig april – och sedan högsommarvärme i maj?
Att förädla grödor så att det passar bättre under extrema väderväxlingar och framtidens klimat blir allt viktigare, enligt jordbruksforskare.
– Tidigare handlade växtförädling mest om att öka avkastningen, men nu vill man ha mer tåliga grödor som tål väderextremer bättre, säger Jens Sundström, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitets institution för växtbiologi, till TT.
Med perioder där extrem torka följs av regn måste man satsa på grödor som tål såväl översvämning som torka, förklarar Sundström. Klimatparametrar läggs in i målen på ett annat sätt nu.
– Tidigare fokuserade man mer på översvämning än torka här i Norden.
Testar grödor
Växthus och en biotron – ett odlingsrum där ljus och temperatur kan styras – används vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att testa grödor i olika klimat.
– Vi har haft en sommar som runt Medelhavet i år, men Medelhavssorter som är vana vid torkan och hettan fungerar inte här. De är inte vana vid dagslängden, säger Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap vid SLU i Alnarp, till SVT Nyheter Skåne.
Och det är bland annat därför som grödor behöver förädlas, genom att söka gener som klarar ett mer omväxlande klimat. Liknande arbete pågår också på andra sidan sundet.
– Vi tittar på grödor som kikärtor, sojabönor, quinoa, bondbönor och alternativa kornsorter, eftersom det kan ersätta några av de växter som får det svårare och svårare i värmen, säger Carl-Otto Ottosen, professor i plantfysiologi vid Århus universitet, till Danmark Radio.
Mindre märkligt
Tillsammans med kollegor från Köpehamns universitet försöker han ta reda på vilka sorts grödor som klarar klimatförändringar bäst.
– För inte så många år sedan verkade det lite märkligt att vi forskade om vetesorter och testade dessa i 40 graders värme. Men i dag räcker det med att titta ut genom fönstret för att se torkan, säger Carl-Otto Ottosen till DR.
Genom att variera odlade grödor kan bönders sårbarhet minska. Men det måste också finnas en marknad – och att introducera en ny gröda kan vara svårt, förklarar Jens Sundström.
– Samtidigt som man forskar på att ta fram grödor som fungerar biologiskt så måste man ju bygga en marknad också, för att det här ska gå ihop, säger han.
– Sett till kvantitet ligger merparten av förädlingen i Sverige på vete.
