Stängda universitet, polisvåld, krypskyttar och brist på mat. Läget i Nicaragua blir allt mer akut när protesterna mot presidenten växer och regeringen och dess lierade slår tillbaka. På några månader har det upptrappade våldet krävt nära 300 dödsoffer.
Det startade i april som protester mot regeringens pensionsreform. Människor, främst unga och studenter, gick ut på gatorna för att visa sitt missnöje med den redan starkt ifrågasatta presidenten Daniel Ortega. När Ortega drog tillbaka sitt förslag hade protesterna och regeringens våldsamma behandling av demonstranterna redan utvecklats till en konflikt.
– Det blir bara värre och värre. Det tycks som om regeringens instruktioner är att öka på våldet och repressionen för att man tror att man då kan tysta folk, säger Eva Zetterberg, tidigare Sveriges ambassadör i Nicaragua och vänsterpartistisk politiker.
Krypskyttar och paramilitär
Hennes kontakter i huvudstaden Managua och andra stora städer vittnar om krypskyttar längs gatorna. Under juli har flera våldsamma sammandrabbningar rapporterats och fler väntas, då torsdagen markerar årsdagen av revolutionen 1979. Människor uppmanas att hålla sig inne och universiteten håller stängt sedan två månader tillbaka.
Centrala i den växande konflikten är de paramilitära grupper som är lierade med regeringspartiet. De tros samarbeta med polisen och blir alltmer organiserade.
– De går besinningslös bärsärkagång. Många säger att det redan är för sent för Ortega att stoppa dem, säger Eva Zetterberg.
Härsklysten ledare
Stödet till president Ortega och hans fru, som är vicepresident, minskar nu snabbt i takt med det upptrappade våldet, den minskande yttrandefriheten och presidentparets alltmer auktoritära stil.
Ortega, som själv var en av revolutionshjältarna som befriade Nicaragua från diktatur, har bland annat gjort om grundlagen så att han kan stanna på presidentposten.
Demonstrationerna kräver Ortegas avgång, men Fredrik Uggla, professor i latinamerikastudier vid Stockholms universitet, tror inte att presidenten är villig att ge upp makten utan snarare att regimen kommer att försöka hålla ut.
– Oppositionen vill att presidentvalet 2021 tidigareläggs för att få bort Ortega. Han har dock nyligen helt avvisat detta, och hans anhängare kallar kravet från motståndarna för ett kuppförsök, säger Uggla.
Lämnar landet
– Vissa röster inom oppositionen kräver också att militären ska gå in och stoppa våldet, men det tror jag inte kommer att hända då mycket tyder på att militärens sympatier snarare ligger hos de styrande, säger Uggla.
– De som har möjlighet lämnar Nicaragua av rädsla för det dödliga våldet, säger Eva Zetterberg och varnar för ett inbördeskrig. Även omvärlden reagerar nu. FN-chefen António Guterres gick i måndags ut och kritiserade regeringen i Managua i skarpa ordalag.
Bakgrund: Konflikten i Nicaragua
Mellan 1936 och 1979 rådde diktatur i Nicaragua under ledaren Anastasio Somoza.
Somoza besegrades 1979 av sandinistgerillan, som sedan omvandlades till ett socialistiskt parti och styrde landet i ett decennium som präglades av sociala reformer, men också av inbördeskrig. Daniel Ortega var president även då.
1990 till 2006 regerade liberaler och sedan 2007 är sandinistpartiet åter vid makten, under president Ortega.
I april 2018 lade regeringen fram ett förslag om en pensionsreform som innebar att anställda och företag skulle betala mer, samtidigt som pensionerna sänktes. Förslaget utlöste protestdemonstrationer, som våldsamt trycktes ner av regeringen. Katolska kyrkan har försökt medla i konflikten, men misslyckats.
Protesterna har nu vuxit till de värsta under Ortegas år vid makten och dödstalet är i mitten av juli snart uppe i mellan 300 och 350.
Nästa presidentval i Nicaragua ska enligt konstitutionen hållas 2021.
Källa: Landguiden.
Daniel Ortega
Den nu 72-årige Daniel Ortega, känd som ”el comandante” för sin roll under revolutionen, har haft ett starkt stöd bland folket för sina sociala reformer. Även de stora företagen har stått bakom hans politik som lett till ekonomisk tillväxt.
Men Ortega har också ofta kritiserats, till exempel för att ha drivit igenom ett totalförbud mot abort och för att ha tillåtit tvångsförflyttningar i samband med ett kanalbygge i Nicaraguasjön. Det pyrande missnöjet med presidenten har även fått fyr av kringskuren yttrandefrihet och ökade fördelar för medlemmar i regeringspartiet.
Ortegas hustru Rosario Murillo är landets vicepresident, men många anser att det är hon som har den egentliga makten.
TT
