Stockholm tycks vara lyckligt lottat – jämfört med Göteborg eller städer runt Medelhavet. Ändå kan stockholmare dö och tunnelbanan störas när klimatet förändras. Arbetet med att anpassa staden för en tid med extremare väder har bara börjat.

Värmeböljor då dygnsmedeltemperaturen når över 20 grader under 25 dagar i följd, spår SMHI i slutet av seklet ifall utsläppen inte hejdas. För stockholmare som just tinat upp efter en lång vinter och nu lapar sol i parker och på uteserveringar kan det låta som en dröm. Åtminstone i jämförelse med scenarier för andra delar av världen. 

I Medelhavsområdet väntas värmeböljor då temperaturen kryper upp till 50 grader, i Sahara 60 grader. Scenarierna för Stockholm framstår mot den bakgrunden som hämtade ur en resebroschyr, men likväl kommer värmen att kosta stockholmare livet. Det sker för övrigt redan i dag. Äldre, dementa och hjärt-kärlsjuka hör till de särskilt utsatta. 

– När det blir varmt under längre tid ökar dödstalen bland sårbara grupper, säger SMHI:s Åsa Sjöström. 

Stockholms miljöborgarråd, Katarina Luhr (MP), erkänner att beredskapen för fler och mer ihållande värmeböljor inte är den bästa i staden.

– Det kommer vi behöva gå vidare med och arbeta med mer i detalj, säger hon.

Skydda tunnelbanan

Än så länge har Stockholms stad i första hand riktat in arbetet med klimatanpassningar på hur kraftiga skyfall ska hanteras. Och det är inte dystopisk science fiction det handlar om, vilken sommar som helst kan Stockholm drabbas av regn som sätter samhällsfunktioner på prov.

– Malmö och Köpenhamn har drabbats. Hittills har Stockholm klarat sig någorlunda, peppar peppar, tack vare att vi inte haft några av de riktigt kraftiga regnen, säger Katarina Luhr.

Nu har Stockholms stad tagit fram en skyfallsmodell för att se vad som händer vid regn-
oväder som kommer vart tionde respektive vart hundrade år. Utifrån denna har man börjat ta fram åtgärder, inte minst för att skydda infrastruktur på ställen som är särskilt utsatta. Rådmansgatans tunnelbanestation är ett sådant ställe.

– Vid häftiga regn kommer det att forsa vatten från Observatorielunden ner mot tunnelbanan. Vi tittar på hur man kan leda bort vatten och få det att rinna genom jorden.

Skyfallen hotar inte bara infrastruktur på land. Stora regnmängder kan tvinga fram så kallade bräddningar, det vill säga att orenat avloppsvatten släpps ut i sjöar när ledningar eller reningsverk blir överbelastade. I kombination med stora mängder smutsigt dagvatten kan vattenkvaliteten bli lidande. Det är ett skäl till att Stockholms stad ritat ett förslag på hur Rålambs­hovsparken ska rustas för att klara stora skyfall.

– Parken ligger i en svacka. Sidorna riskerar att slås sönder av vatten samtidigt som dagvatten från vägarna rinner rakt ut i Riddarfjärden.

Genom bland annat en konstgjord bäck, en damm och en växtbädd ska vattnet bromsas upp och ledas bort.

Brist på grundvatten

Men efter en majmånad med ett envist högtryck över Skandinavien förefaller ett annat problem mer överhängande. Om uppehållsvädret håller i sig kan sjunkande grundvattennivåer ställa till det i sommar, varnar SMHI:s Åsa Sjöström. I fjol drabbades delar av sydöstra Sverige av vattenbrist. Liknande kan inträffa i Mälardalen och bli kännbart inte minst för lantbruket.

– För den som har 300 kor kan problemen bli akuta när brunnen sinar, säger Åsa Sjöström.

Mycket kretsar kring vatten. På lite längre sikt tränger sig havet på i takt med att världens isar smälter. Låt vara att städer på syd– och västkusten lämpar sig bättre för att spela in film med katastroftema. Inte minst låglänta Göteborg där stormvågor hotar att piska in från väster samtidigt som mer vatten flödar genom Göta älv då Vänern måste tappas ur. Men inte heller Stockholm kommer undan havet.

Förr eller senare hotar bräckt vatten från Östersjön att strömma in i Mälaren som i dag utgör vattentäkt för runt två miljoner människor. Än så länge räddas vi av landhöjningen, men från och med runt år 2050 räknar man med att havet börjar stiga också på östkusten.

– Då måste barriärerna vara tillräckligt höga, säger Åsa Sjöström.

Hur långt fram i tiden som inflöde av havsvatten i Mälaren kan bli ett problem är svårt att sia om. Beräkningar har talat om nästa sekelskifte, men det kan ske tidigare än så om isarna smälter snabbare än man trott. Innan dess kan tillgång och kvalitet på dricksvattnet påverkas på andra sätt, till exempel genom att mikroorganismer trivs bättre när vattnet blir varmare.

– Det behövs en plan B för dricksvattnet, konstaterar Åsa Sjöström.

Damm vid Vaxholm

Miljöborgarrådet instämmer. Det finns idéer om lösningar, men hon vill att staden tar tag i frågan mer ordentligt under nästa mandatperiod. En tanke är att låta Mälaren svämma över och istället ta dricksvatten från Vättern eller Dalälven.

Det löser dock inte problemen för de städer runt sjön som hotas av det stigande vattnet. I nuläget är huvudalternativet ett dammsystem vid Vaxholm som ska hålla havet på avstånd.

– Det handlar om dyra och svåra projekt, vad man än väljer, säger Katarina Luhr.

På SMHI:s hemsida kan du se hur havet väntas stiga.