Stress och trängsel i en stad som slukar allt medieutrymme och kapar åt sig alla investeringar. Bilden av Stockholm i övriga landet kunde ha varit ljusare. Motsättningen mellan Stockholm och övriga landet är inte ny, men kan få större konsekvenser i tider av populism, menar medieforskare.
Motsättningarna mellan Stockholm och övriga landet har ökat. Det menar fyra av tio icke-stockholmare som svarat på en enkät från Stockholms handelskammare. Bara sju procent tycker motsatsen.
Att många upplever en konflikt mellan huvudstaden och övriga Sverige är olyckligt, tycker Fredrik Torehammar, näringspolitisk expert på Stockholms handelskammare. Och någon motsättning mellan framgång för Stockholm och övriga landet finns egentligen inte, menar han och tar storstädernas snabba befolkningstillväxt som exempel.
Storstädernas nya invånare tas inte från övriga landet. Faktum är att det är ungefär lika många som flyttar ut som in från Stockholm, Göteborg och Malmö till landets övriga kommuner. Det är invandring och höga födelsetal som gör att städerna växer. Det är viktigt att veta, menar Fredrik Torehammar.
– Om det finns en utbredd uppfattning om att urbaniseringen utarmar resten av landet kan det så klart påverka den politiska diskussionen, säger han.
Att det skiljer stort i investeringar mellan olika delar av landet är dock ett faktum. Många av dem som svarat på enkäten anser att det finns stora orättvisor i fördelning mellan Stockholm och övriga landet. Exempelvis tycker 46 procent att det spenderas för mycket på infrastruktur i Stockholm – bara sju procent att det satsas för lite.
Inställningen till Stockholm skiljer sig åt beroende på var i landet man bor, hur man ser på sin hemtrakt och sin egen situation. Den som bor i små orter eller på landsbyggden, har låg utbildning eller röstar på Sverigedemokraterna ser i högre utsträckning än andra motsättningar mellan Stockholm och övriga landet.
– Om man bor i en trakt som man tycker det går bra för och är allmänt optimistisk gillar man också samspelet mellan stad och land, säger Fredrik Torehammar.
Slussen byggs om och blir en riksnyhet, hela Kiruna flyttar och blir en anekdot långt bak i tidningar och sändningar. Kanske är det intrycket hos den majoritet i undersökningen som tycker att medierna rapporterar för mycket om vad som händer i Stockholm. Flertalet tycker dessutom att stockholmare saknar förståelse för hur det är att bo i övriga landet.
Medieforskaren Ingela Wadbring ser mediernas stora koncentration till Stockholm som ett bekymmer. I dag bor nära hälften av landets journalister i 08-området och runt om i landet har en lång rad lokalredaktioner lagts ner de senaste åren. Och utvecklingen lär fortsätta, tror Ingela Wadbring.
– Jag har svårt att se att det kommer uppstå nya lokalredaktioner. Däremot startar många nya medier i digitaliseringens spår, det är en positiv motkraft, säger hon.
Koncentrationen av medier till Stockholm – där olika sorters makt finns samlad – är inte något nytt. Men i en tid av misstro mot makten, kan klyftan bli mer påtaglig, menar Ingela Wadbring.
– Det har alltid funnits ett vi och ett dom och man har alltid anklagat stockholmare för att inte vara intresserade av vad som händer utanför tullarna. Det är inte en ny opinion, men den har blivit tydligare i och med populismens framfart.
De vita fläckarna – där inga journalister finns stationerade – finns inte bara i glesbygden. En kommun som Huddinge har hundra tusen invånare, men ingen tidningsredaktion. Två tidningar har visserligen veckoutgivning, men reportrarna sitter på annat håll.
Hur utvecklingen kan vändas har Ingela Wadbring inte svar på. Mycket styrs av kommersiella beslut.
– Medierna är i första hand företag som själva väljer vad man gör. De enda man kan sätta press på är public service och de gör redan mycket utanför Stockholm.
