Värmländska Ridgedale ska bli film

Lantbrukarna på Ridgedale permaculture vill gynna både jorden, bonden och lokalsamhället. I juni släpps en dokumentär om människorna som gör arbetet möjligt.

Andelsjordbruk, höns, betesdjur, skog, samt odling av nötter, bär och svamp. Det är några av verksamheterna som Richard Perkins och Yohanna Amselem har startat på Ridgedale sedan de flyttade till gården för fyra år sedan. I Västra Ämtervik utanför Sunne har de även satsat stort på att hålla utbildningar.

Deltagarna på kurserna, och Richard Perkins själv, står i centrum för dokumentären om Ridgedale – Gracie’s backyard – som släpps i juni.

– Regissören Olivier Asselin ville göra en film om människorna på gården snarare än om de tekniska aspekterna. Han ville veta varför folk väljer den här typen av jordbruk som går emot strömmen i dagens matproduktion, säger Richard Perkins.

Ridgedale använder sig av metoder som agroforestry – som kombinerar jordbruk med skogsbruk, diverse holistiska designverktyg som permakultur, keyline design och holistic management, samt grävfri odling.

– Han var intresserad eftersom det här är en ovanlig gård med en intensiv utbildningsverksamhet för folk som ska börja med jordbruk. Många permakulturgårdar visar upp saker som inte är ekonomiskt hållbara, medan vi har fungerande modeller som kan skalas upp och ner. Vi är ett bevis på att det går att bedriva lantbruk i liten skala med större vinst per kvadratmeter och samtidigt gynna marken och närområdet.

Ridgedale säljer endast sina produkter till kunder inom 50 kilometers avstånd för att göra distributionen så enkel som möjligt för de anställda, hålla nere transporter och kunna ha en relation till sina kunder.

– Jordbruk är fortfarande grunden för samhället, men de flesta av oss är så bortkopplade från hur maten produceras. Grunden för matsäkerhet är att känna lantbrukarna, säger Richard Perkins.

Filmen är döpt efter hans och Yohanna Amselems dotter Gracie men handlar inte så mycket om henne specifikt som om ett jordbruk med fokus på framtida generationer.

– Vi vill förbättra jorden så att vi överlämnar marken i bättre skick än när vi kom, och samtidigt försörja oss.

När paret köpte gården sa Richard Perkins att den måste bli lönsam inom tre år, annars skulle de lägga av. Nu är de inne på sitt fjärde år i Värmland.

– Det här är ett yrke med stora risker, men vi har hittat innovativa sätt att hantera dem – som andelsjordbruk, crowdfunding och att arrendera mark istället för att köpa den. Hittills har allt gått exakt som vi hade planerat.

Under uppstartsfasen har det varit många utbildningsplatser, volontärer och anställda på Ridgedale för att ge så många som möjligt chansen att se hur det går till att komma igång med lantbruk.

– Det som inspirerar mig är att allt fler börjar med jordbruk utan att ha en konventionell jordbruksbakgrund. Därför är de inte inpräntade med ohälsosamma sätt att göra saker från sin far eller någon lantbruksskola, utan de börjar med mycket mer holistiska metoder, säger Richard Perkins.

Olivier Asselin har gjort flera filmer tidigare där han använt sig av crowdfunding, med kampanjer där privatpersoner blir medfinansiärer. Den här gången har 515 personer donerat omkring 170 000 kronor för att filmen ska bli verklighet.

Intresset är störst från utanför Sverige, vilket även gäller Ridgedales utbildningar. Vare sig Richard Perkins bok Making small farms work eller den nya dokumentären finns därför på svenska.

– Det kommer allt fler svenskar på våra utbildningar men idéerna känns fortfarande väldigt okända här. Sverige ligger långt efter USA och andra länder i Europa. I USA är det många fler än i Europa som återvänder till jordbruk och kommersiell odling. Där har Sverige enorm potential med så mycket mark som är underutnyttjad. Men jag förväntar mig inte att Sverige ska ta till sig det här lika snabbt som andra eftersom levnadsstandarden är så hög här. Livsstilen på Ridgedale är hård, men otroligt rik och belönande, säger Richard Perkins.

Samtidigt tror han att Sverige är mer utsatt än många andra länder när matproduktionen påverkas av exempelvis klimatförändringar.

– Många människor har det så bra att de inte vet hur sårbart matsystemet är. Det finns så få producenter här.

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.