Jan Forsmark, koordinator för Omställning Sverige, efterfrågar nationella politiska initiativ för riktig hållbarhet.
Jag önskar mig en julklapp för en hållbar framtid – ett ansvarstagandepolitiskt ledarskap!
Den nära framtiden har utmaningar så det räcker och blir över. Den privata skuldekonomin innebär att vi handlar med lånade pengar, som banker skapar ur luft. Det är en konsumtion som dödar våra ekosystem och förgiftar vår livsmiljö. Gift som hamnar i våra och barnens kroppar. För att driva denna ohållbara tillväxt pumpar vi fram allt otillgängligare olja, bryter kol, skapar energi ur uran, skapar naturkatastrofer och kärnkraftshaverier. Banker driver stater till ruinens brant med sociala katastrofer som resultat. Röda korset berättar och varnar.
Inte här i Sverige eller hur? Bara där borta i Japan, Indonesien, Grekland och Spanien. Inte här där vi lyckats sänka koldioxidutsläppen genom att räkna bort importerat konsumtionsutsläpp, inte prata om Vattenfalls agerande i Tyskland eller vårt ansvar för den hejdlösa konsumtionen på lånade pengar genom uppblåsta bostadspriser.
Medvetenheten finns där hos den politiska ledningen, eftersom Fredrik Reinfeldt sa så här på Moderaternas stämma i november 2011.”Rätt omfattande funderingar finns i vårt svenska samhälle kring konsumtionssamhället. Är det livets mening? Flest prylar när vi dör vinner – är det det som är syftet? Också den här tanken: om alla konsumerade lika mycket som vi, klarar världen av det totalt sett?”
Men det räcker inte att högst en gång per år öppna sin inre oro för sina partimedlemmar. Politiskt ledarskap handlar om att ta ett långsiktigt ansvar.
Då bygger man inte förbifart Stockholm som gynnar en ohållbar bilism. Då vågar man prata offentligt om våra utmaningar. Då tar man politiska initiativ för att skapa det hållbara samhället som våra barnbarn förhoppningsvis tackar oss för, om vi gör det rejält och inte fuskar förbi allt med grön tillväxt.
Det finns C- och M-politiker i Knivsta som tar sitt ledarskap på fullt allvar. Som utbildar sina kommunfullmäktigeledamöter i peak oil. Det finns företagsledare som Anna Borgeryd på Polarbröd, som vågar prata klarspråk. ”Såväl privat som offentlig konsumtion har ökat obegränsat tack vare billig fossil energi och finansiella instrument som ger banker möjlighet att låna ut pengar som saknar täckning i fysiska resurser. Vår ekonomi har dopats”. Stenungssunds kemiföretag har beslutat att vara fossilfria 2030. Sala Heby energi levererar fossilfri el och fjärrvärme redan nu.
Men var finns det nationella politiska ledarskapet i dessa utmaningens tider?
Var finns de nationella politiska initiativen och samtalen om vägen till riktig hållbarhet?
Hur ser omställningsagendan ut?
God jul alla läsare!
