När familjen Attai nekades asyl hungerstrejkade pappan i tre veckor. Nu har Migrationsverket sagt nej till att ompröva beslutet och familjen ska utvisas. Döttrarna som flydde från sina tilltänkta makar är livrädda.
För två veckor sedan berättade Landets Fria om situationen för de afghaner som i våras genomförde en långdragen hungerstrejk utanför Migrationsverket i Boden. I takt med att Sverige ökat utvisningarna till Afghanistan har nu flera kallats till samtal hos gränspolisen och bland dem finns familjen Attai.
– Migrationsverket varken lyssnade eller förstod oss och därför hungerstrejkade vi för att visa att vi har svåra problem, säger pappan i familjen Attai.
Tillsammans med sin fru och två döttrar, som i dag är 18 och 19 år, kom han till Sverige för att söka asyl. På grund av hoten mot dem vågar de inte ha sina fullständiga namn i tidningen.
Familjen flydde bland annat från en konflikt över mark som gjort att en av sönerna dödats och den andra kidnappats. Men också på grund av att deras döttrar lovats bort av äldre släktingar redan när de var små barn. Föräldrarna berättar att de aldrig godkände arrangemanget, men att de inte hade något att säga till om.
– Det var tvångsäktenskap. Kvinnor har inga rättigheter i Afghanistan och det är mycket våld, säger en av döttrarna.
Hon är väldigt rädd för vad som skulle hända om de skickas tillbaka dit det inte är okej att gå emot ett beslut om giftermål.
Det är nu över två år sedan familjen kom till Sverige.
– Vi har varit hos polisen på samtal och de säger att vi ska samarbeta för att utvisas, men vi kan aldrig åka tillbaka dit vi flytt ifrån. Det är för farligt, säger mamman i familjen Attai.
Under hungerstrejken upprepade Migrationsverket att den enda möjligheten som de asylsökande hade var att skicka in ett så kallat verkställighetshinder för att ansöka om en ny prövning. Nyligen kom avslaget.
–Vi bestämde oss för att avsluta hungerstrejken och prova den juridiska vägen, men det gick inte, säger pappan i familjen Attai.
När familjen sökte asyl berättade de för Migrationsverket att de var hotade av en mäktig man.
– Familjen tyckte att hotbilden var uppenbar utifrån vad de berättade, men det ansåg inte Migrationsverket, säger deras nuvarande juridiska ombud Gabriel Donner.
Att mannen tillhör en av de mäktigaste klanerna i Afghanistan framkom först när Gabriel Donner blev familjens ombud. Den uppgiften har han nu presenterat i en ansökan om att öppna ärendet på nytt.
– Men det tycker inte Migrationsverket är relevant i det här läget. När det är så mycket som står på spel tycker jag att det borde tas på allvar.
Gabriel Donner menar att ett generellt problem ligger i att både handläggaren och den asylsökande utgår från sina egna samhällen och hur de är uppbyggda.
– Det är vanskligt när båda tar för givet att det ser likadant ut. Det leder till missförstånd och att saker inte blir sagda.
För att Migrationsverket ska ta upp ett ärende på nytt krävs att de asylsökande kan visa att det finns nya omständigheter att ta ställning till. Det är för krångliga regler runt den lagstiftningen och för stort utrymme för tolkningar, menar Gabriel Donner.
– Kommer det fram nya uppgifter om att någon riskerar att hängas så kan Migrationsverket säga allt från ”ja låt dem hängas” till ”ja låt oss titta på det igen”.
I familjen Attais fall har Migrationsverket valt att inte göra någon ny prövning av asylskälen.
– De borde lyssna och hjälpa oss att få våra rättigheter som asylsökande. Men de ser våra liv som en historia, fast det är något som vi har gått igenom, säger mamman i familjen.
