I sommar praktiserar ett femtontal ungdomar på fäbodar i Dalarna, Jämtland och Norge. Fältbiologerna vill bevara fäbodsbruket som en form av småskaligt ekologiskt jordbruk som gynnar biologisk mångfald.
Idén till projektet Grönt spadtag kommer ifrån den norska organisationen Natur og ungdom, som anordnat praktik på norska seter, eller fäbodar, i omkring 20 år. I Sverige tillbringar intresserade unga en vecka på en fäbod där de hjälper till med praktiska sysslor som att mjölka kor och getter, göra ost eller reparera staket.
Fäbodsbruk är intressant av flera skäl, säger projektets koordinator Hanna Ekström från Fältbiologernas jordbruksnätverk. Inte minst för att betande djur kan bidra till att bevara kulturlandskapets biologiska mångfald.
– Dels handlar det om det kulturhistoriska – fäbodarna har varit en viktig del av jordbruket. Och dels jobbar vi i jordbruksnätverket mycket med småskalig och ekologisk odling. Kunskaperna inom fäbodsbruket om hur man traditionellt brukar jord och djur går inte bara att använda där.
Grönt spadtag arrangeras nu för fjärde året i rad och brukar locka ett tiotal ungdomar. I år är intresset större än någonsin – runt femton personer ska göra praktik i juni, juli eller augusti. Fältbiologerna bidrar till resa och uppehälle och fäbodsbrukaren ordnar boende. Två fäbodsbrukare i Jämtland och tre i Dalarna deltar i år, och förhoppningen är att det också ska bli ett utbyte mellan Sverige och Norge.
Målet med projektet är att skapa ett intresse för fäbodsbruket bland praktikanterna.
– Jag upplever att när jag får en personlig anknytning till något har jag lättare för att engagera mig i det. Det är också en upplevelse i sig och kul att unga får ta del av det här.
Hanna Ekström har själv aldrig varit på en fäbod och hade hoppats att det skulle bli av i år, men på grund av det stora söktrycket tror hon inte att hon får någon praktikplats. Hennes väg till projektet började med ett stort intresse för odling. Förra året var hon med på en helg med Fältbiologernas jordbruksnätverk när deltagarna fick slåttra och slå med lie.
– Jag är intresserad av småskaligt jordbruk och historia och hur vi kan leva mer miljövänligt. Det här är ett praktiskt sätt att lära sig mer om att leva i samklang med naturen.
Många menar att djurhållning är principiellt fel och att djur är kännande och tänkande individer som människan inte har rätt att bestämma över och exempelvis ta mjölk ifrån eller slakta. Hur ser du på det?
– Djurrättsperspektivet är intressant och långt ifrån en enkel fråga. Jordbruket kommer alltid att påverka landskapet och miljön, men Fältbiologerna är övertygade om att det går att driva jordbruk som grundas i respekt för djur, natur och människor.
På Fältbiologernas aktiviteter är maten alltid vegetarisk, i många fall vegansk, och föreningen ser samhällets överdrivna konsumtion av animalieprodukter som ohållbar, berättar Hanna Ekström.
– Själv tycker jag att fäbodarna är viktiga för att de i många fall visar på en småskalig och hållbar djurhållning, långt bort från industriernas trånga burar och djurplågeri. Men samtidigt är det alltid viktigt att fortsätta våga vara kritisk, även mot den idyll som småskalighet ofta blir i miljörörelsen, säger hon.
