Unga lyfter landsbygden i Almedalen

#Ungapålandsbygden har som mål att utmana storstadsnormen, uppmana till attitydförändring och öka förutsättningarna för ungas organisering på landsbygden. I tre nummer av Landets Fria Tidning presenteras texter och bilder skrivna av och relaterade till unga människor som bor och verkar på landsbygden. Inför, under och efter Almedalsveckan i Visby samlas vi under #ungapålandsbygden och det är med utgångspunkt i den resan som materialet till Landets Fria Tidning görs.

Bakom #Ungapålandsbygden står organisationer som aktivt arbetar med och för unga på landsbygden: nätverket U land, Hela Sverige ska leva, förbundet Vi unga, landsbygdsutvecklare inom Leaderprojekt runt om i landet, med flera. #Ungapålandsbygden är också enskilda personer, ideella föreningar, nybakade studenter, blivande journalister, framtidens politiker och nutidens medborgare, bland annat.

Många av Sveriges landsbygder och småorter brottas med problem som utflyttning och en åldrande befolkning. Unga bosatta i dessa områden ger ofta uttryck för känslor av uppgivenhet och anser att det finns brist på möjligheter till sysselsättning. Samtidigt är vuxenvärlden oengagerad eller avfärdande, kanske i hopp om att allt bara är en fas och att de som slutligen flyttat från orten skall komma hem igen.

Den gemensamma hashtagen och agendan har processats fram gemensamt under 2014 och har sin grund i arbetet som de ovan nämnda organisationerna driver. Ett av de dokument som gruppen tar med sig till Almedalsveckan har formen av en argumenterande text vilken kommer fram till tre fokusområden. Områden som #ungapålandsbygden ser behöver angripas politiskt och i vardagen: att utmana storstadsnormen, uppmana till attitydförändring och öka förutsättningarna för ungas organisering på landsbygden.

Utmana den urbana normen

Det finns många fördomar om de som bor och lever sina liv utanför Sveriges storstäder. Storstadsnormen är stark i samhället, trots att en tredjedel av Sveriges befolkning bor på landsbygden. Storstadsnormen säger att det är i de stora städerna du måste bo om du vill bli lyckad och framgångsrik. Vi upplever att den urbana hegemonin formar två ytterligheter när man i ett urbant perspektiv beskriver landsbygden: den romantiska bilden av den lantliga, oföränderliga idyllen eller idén om byhålan där landsbygdsbon målas upp som någon som är dummare, fulare, mer bakåtsträvande och omodernare än stadsbon. Båda bilderna reproduceras i filmer, böcker, tidningar och i det offentliga samtalet och förenas i att de representerar en urban norm.

Vi vet att fördomarna inte representerar verkligheten. Därför behöver vi på samhällsnivå omvärdera det landsbygden står för, och utmana storstadsnormen. Det är inte något som kan göras av enskilda individer utan måste ske på samhällsnivå och vi måste vara fler som tänker på hur vi pratar om vår landsbygd och om oss själva som bor där.

Förändra attityder

”Det är ju inte konstigt att de inte bryr sig, de ska ju ändå snart flytta.”

Uttalandet beskriver en attityd som man ofta möter när man pratar om ungas möjligheter och förutsättningar på landsbygden eller småorter. I samma andetag kanske man också påpekar att det är naturligt att unga flyttar, att det är en fas som alla går igenom. Denna typ av uttalande är kopplad till normer och föreställningar och ligger långt ifrån den komplexa bild som skulle göra verkligheten rättvisa.

Unga behövs för att landsbygden skall leva och blomstra. Vi anser därför att makthavare, organisationer och vuxenvärlden i stort aktivt måste arbeta för att förändra de negativa och missvisande attityder som finns gällande ungas möjligheter i sin hembygd. Vi tror att det finns mycket att göra inom detta område och har även sett att ansträngningar och satsningar på lokalsamhällets unga faktiskt ger resultat.  

Att inte lyssna eller satsa på unga bidrar också till en bristande tilltro från deras sida till att samhället bryr sig och som konsekvens börjar man söka sig utanför samhället till aktörer som erbjuder alternativ till demokratin. Attityder, normer och värderingar är viktiga och måste belysas för att de inte skall bli vilseledande eller kväva tankar och idéer som vågar bryta trenden.

Förbättra förutsättningarna för ungas organisering

En viktig del av livet är att hitta och skapa sammanhang där vi kan utvecklas, både som ung och gammal och oavsett om vi bor i tät- eller glesbefolkat område. Stödet för att aktivera sig och bilda någon form av förening för organisering saknas helt enkelt i stora delar av landet, och då främst på landsbygden.

Organisering på landsbygden skiljer sig från organisering i staden: det finns färre personer att organisera sig tillsammans med, omsättningen av unga är större och tiden för organisering är kortare eftersom många flyttar för studier redan på gymnasiet. Detta innebär på många håll att organisationer på landsbygden har ett lägre antal medlemmar och en större bredd i verksamhet och ålder än vad organisationer i staden har. Med det kommer en svårighet att passa in i de stadsnormativa regelverk för stöd som finns.

Utifrån dessa områden kommer vi att under politikerveckan i Visby arrangera ett seminarium med beslutsfattare och unga engagerade. Vi kommer också att blogga, fota, diskutera, väcka opinion samt samla och utbyta erfarenheter. De gemensamma frågeställningarna är en del, en större del är alla deltagares egna agendor och perspektiv – från vardagar som både skiljer sig åt och på många sätt liknar varandra.

Vi vet att landsbygden skiljer sig från den urbana värld som stereotyperna så ofta utgår ifrån. Vi vet också att den inte är sämre, att tanken på kusinen från landet är skev och att unga landsbygdsbor dagligen åstadkommer stordåd.

Politik kan handla om att vara delaktig och ta plats i ett samhälle, den lokala, nationella och internationella politiken måste beröra de människor som påverkas av den. #Ungapålandsbygden vill visa på detta, och till Landets Fria Tidning gör vi det genom att skriva om och fota delar av det som vi tycker spelar roll. Vi tar avstamp i arbetet kring resan som görs till Visby, dit nära 40 personer, med olika perspektiv och ingångar, tar plats under gemensam flagg: #ungapålandsbygden. Föj med!

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.