Den kollaborativa ekonomin är på tapeten och medierna gör sitt bästa för att hänga med. Här blir det problem.
I ett TV4-klipp får vi möta Jan-Erik, en pensionerad lärare som kör taxi lite då och då genom UberPop. Jan-Erik gillar att köra för Uber, han får ju träffa nya människor. Att de nya människorna är hans kunder som betalar för en taxifärd från punkt A till punkt B lämnar reporten utanför. Han kallar UberPop för en del av den kollaborativa ekonomin, ekonomin där vi delar på resurser.
Vi måste definiera rätt om vi vill kunna se hur just den kollaborativa ekonomin påverkar samhället. Får vi miljövinster? Minskar ensamheten? Sparar vi pengar?
UberPop är en app som hjälper dig som vill köra (svart)taxi och dig som vill åka billig taxi att enkelt hitta varandra. Det stormas rejält kring Uber världen över, rättegångarna mot företaget avlöser varandra. Men skälen till att UberPop inte kan räknas till den kollaborativa ekonomin är inte moraliska.
Med UberPop väcks inga ”sovande” resurser. Ubers taxiförare skulle antagligen inte kört Stockholm–Arlanda fyra gånger under en dag om de inte hade fått just de beställningarna. Endast om du som bilförare ändå skulle köra den där sträckan och plockar upp en liftare (betalande eller inte) på vägen, är det samåkning och kan kallas kollaborativt.
Rachel Botsman är ledande tänkare kring fenomenet kollaborativ ekonomi. Botsman definierar kollaborativ ekonomi så här: ”Ett ekonomiskt system av decentraliserade nätverk och marknadsplatser, vilka låser upp värdet av underutnyttjade resurser genom att matcha behov och överflöd, på sätt som går förbi mellanhänder.”
Kunden älskar UberPop. Det är billigt och bemötandet är fantastiskt. I Ubers taxi sker dock inte ett jämnt utbyte mellan föraren och kunden, det sker inte peer-2-peer. Därför blir det inte heller kollaborativt. Kunden betygssätter föraren med stjärnor. Får föraren ett för lågt snitt blir den avstängd från att använda appen, föraren får sparken utan uppsägningstid. Inte undra på att förarna gör sitt bästa för att hålla snittbetyget uppe: ger vatten på flaska, bär snygga kläder och håller bilen fräsch.
Det spelar stor roll hur vi definierar UberPop. Det kommer alltid dyka upp verksamheter som tänker utanför boxen. Dessa behöver regleras, bland annat för att sociala skyddsnät ska kunna säkras. Allt som är nytt har däremot inte samma utgångspunkt, logik eller samma mål. Ett taxiföretag ska därför inte regleras på samma sätt som en samåkningstjänst.
