Nästa år kan Nordens första biinstitut slå upp portarna i Västra Götaland. Efter tysk modell ska institutet fokusera på sjukdomar, forskning och utbildning inom ramen för biodling. – Vi har så stora problem i dag, det gäller att vara på alerten och lära sig mer, säger biodlaren Arne Johansson utanför Skara.
Naturentusiasten Arne Johansson har varit biodlare sedan 1978 och sköter omkring 25 bisamhällen hemma på sin gård. Tillsammans med Maja-Lena Främling på länsstyrelsen i Västra Götalands län har han föreslagit att ett biinstitut bör öppnas i Sverige. I en förstudie som nyligen gjorts av Hushållningssällskapet Skaraborg rekommenderas det att länsstyrelsen i Västra Götaland blir huvudman och att verksamheten får ett nationellt fokus så att forskning och utbildning blir tillgänglig för biodlare i hela landet. Länsstyrelsen har redan idag ansvar för bitillsynen i Sverige.
– Vi tror att institutet kommer att spela stor roll för biodlare i form av lönsamhet. Målsättningen är att branschen ska växa, att det blir fler bisamhällen och högre produktion av honung och mer pollinering. Att studera hur andra pollinerande insekter fungerar är också intressant, säger Arne Johansson.
Tillsammans med biintresserade kollegor har han gjort många studiebesök och inför planeringen av biinstitutet i Sverige har de valt att titta mycket på Tyskland och deras modell. Där finns ett institut i varje område med biodling.
– Förhållandena i Tyskland är rätt lika våra i Sverige. Det finns många hobbyodlare där och landet har utvecklat ett system med utbildningar och kurser så att man kan bli biodlarmästare. Det är lite det vi är ute efter, att utveckla biodlarna mer, säger Arne Johansson och fortsätter:
– Vi har så stora problem i dag med binas vinterdödlighet och hälsoläge. Det har kommit nya sjukdomar och hot, och det gäller att vara på alerten och lära sig om det.
Vad finns det för fördelar med biodling?
– Om man vill jobba som enskild biodlare är det ganska bra lönsamhet om man har kunskap och lyckas. Det krävs relativt låga investeringskostnader för att komma igång. Och pollinering ger stora värden för kommersiella grödor som raps, åkerböna, klöver, frukt och bär. Bina har även ett värde för ekosystemet. Det är ju exempelvis kul med mycket blåbär, fast inte om ingen plockar dem. Men fåglar äter blåbär, så det finns ändå ett värde i ekosystemet som är svårt att sätta ett pengavärde på.
Driftbudgeten för det första biinstitutet i Norden är beräknad till nästan 4,7 miljoner kronorårligen. Tanken är att fyra personer inledningsvis ska kunna anställas och att centret ska äga 100 egna bisamhällen. Placeringen blir någonstans i Västra Götaland, men var exakt är ännu oklart. Om finansieringen går i lås kommer portarna att öppnas någon gång under nästa år.
– Alla vi har pratat med är positiva. Min kollega säger att han aldrig varit med om att alla varit positiva till ett projekt. Det har varit ett fantastiskt kul arbete, säger Arne Johansson.
