Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har undersökt kommunernas information om krisberedskap på de kommunala webbplatserna. Majoriteten saknar information om risker i närområdet med exempelvis dammar eller farliga anläggningar.
Konsekvenserna av klimatförändringarna och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge gör att vi bör öka vår krisberedskap, menar Christina Andersson som arbetar med enskildas krisberedskap och riskkommunikation på MSB. I Tysklands nya civilförsvarsstrategi rekommenderas landets invånare att bunkra upp med mat, vatten och förnödenheter för tio dagar i händelse av kris eller katastrof. Befolkningen i Sverige rekommenderas att ha ett förråd hemma för minst 72 timmar, det vill säga i tre dygn. För en familj med två medlemmar innebär det runt 10 liter vatten och en hel del burkmat.
– Vid en kris kommer samhällets resurser först och främst att prioriteras för människor som har ett akut behov och som inte har en förmåga att hantera situationen själv. Vi andra kommer inte att få omedelbart stöd utan måste klara oss själva en tid. Människor ska ha en beredskap för att tillgodose grundläggande behov som mat, vatten, värme men också möjligheten att ta till sig information om samhällets service och tjänster inte fungerar som vi är vana vid, säger Christina Andersson.
Men att liksom Tyskland förlänga perioden till tio dagar är inte aktuell. För MSB ligger fokus på att öka medvetenheten om att kriser överhuvudtaget kan inträffa.
– Att människor har tänkt i de här banorna är ovanligt, riskmedvetenheten i Sverige är låg. Särskilt i de större städerna. Svåra samhällsstörningar och kriser är inget vi är vana att reflektera över och då har man inte tagit till åtgärder för att stärka förmågan att klara sig, säger Christina Andersson.
I stället hoppas MSB kunna höja kunskapen om olika samhällsstörningar hos invånarna. Detta ska göras genom en nationell krisberedskapsvecka med start i maj 2017, som ska fokusera på vilka lokala hot och risker som finns i närområdet och hur kommuninvånare ska agera om hoten eller riskerna blir verklighet.
MSB har undersökt kommunernas lokala information om krisberedskap. 215 av landets kommuner saknar information om lokala risker, som exempelvis närliggande dammar eller kraftverk. Endast 15 av kommunerna har informationen tillgänglig på lätt svenska. Alltså skrivet på ett enkelt språk med korta meningar.
– Det specifika som rör varje enskild kommuns riskbild är man dålig på att kommunicera. Vi vet att det finns kommuner som vill uppfattas som trygga och säkra för att inte skrämma iväg eventuella nya kommuninvånare. Därför är man kanske mer benägen att prata om elavbrott ur ett generellt perspektiv. Men vi menar att kommuninvånarna har rätt att veta hur olika risker påverkar ens närområde och hur man ska agera om något händer.
Hur stor är sannolikheten att folk surfar in på kommunens webbplats för att söka information, är inte andra vägar viktigare?
– Vi fokuserar på kommunens webbplats för där ska informationen ha sitt ursprung. Vid kampanjer och liknande hänvisar man ofta till den kommunala webbplatsen för mer information, säger Christina Andersson.
I Stockholm saknar kommunens webbplats information om lokala hot och risker. Krisinformationen finns heller inte tillgänglig på lätt svenska.
– Vi bedömer att vi behöver arbeta mer med detta. Just nu utvecklas ett nytt program som kommer inrikta trygghets- och säkerhetsarbetet i Stockholms stad under 2017 till 2020 och när det är på plats kommer information och kommunikation om stadens krisberedskapsarbete att utvecklas mer, säger Anna Öhman, säkerhetsstrateg vid Stockholms stad.
I Göteborg arbetar kommunen sedan flera år med att nå ut till stadens invånare genom kampanjer på spårvagnar, bussar, torg, i parker och på biografer. ”Klarar du dig tre dygn?”, är budskapet som kommuniceras. De lokala hoten och riskerna i Göteborg är främst extrema väderförhållanden och olika former av avbrott i vatten och el som kan påverkar kommunen när det inträffar. I stadens Risk och sårbarhetsanalys nämns Göteborgs hamn och Stenungsunds protokemiska industrier som farliga anläggningar. Informationen är tillgänglig på lätt svenska menar Kenneth Lexell, planeringsledare vid Göteborgs stad.
– Vi har ett officiellt krisspråk som är svenska, vi har diskuterat tidigare om vi ska göra det på andra språk men vi har inte märkt av något behov. Vi har pictogram med som förklarar budskapet och vi använder lättförståelig svenska skriven i positiva ordalag.
