Stadsodlingar ökar den sociala hållbarheten, enligt en ny rapport från Lunds universitet. En fallstudie av odlingsprojekten i Seved i Malmö visar att de har haft en positiv effekt på odlarnas upplevelse av sitt område.
Odlingarna har blivit en mötesplats där odlarna har lärt känna sina grannar, vilket skapat en ökad trygghet i området. Odlingarna har även inneburit en ökad tillgång till natur och rekreation och har haft en effekt på varför människor väljer att flytta till Seved. I rapporten konstateras det att odlingarna kan fungera som en motbild av området, vilket annars oftast beskrivs i termer av problem.
Seved, som står i centrum för undersökningen, är beläget i stadsdelen Södra innerstaden i Malmö stad. Området präglas bland annat av hög arbetslöshet och hög upplevd otrygghet.
I studien beskrivs stadsodlingarnas framväxt och utveckling sedan starten 2009. Författaren av rapporten, Elin Karlsson, påpekar att den största drivkraften måste ligga hos odlarna själva, och att det inte är fastighetsägarna som ska göra jobbet. De kan däremot bidra med pengar till material samt upplåtelsen av mark.
I rapporten finns flera exempel på hur stadsodling har påverkat stadsdelen på ett positivt sätt, till exempel beskrivs hur en familj av det kommunala bostadsbolaget fick lov att adoptera en rabatt nedanför balkongen i deras hyresrätt. Ett ungdomsgäng som hängt mycket på innergården slutade också att störa boenden efter att familjen börjat odla där, eftersom odlarna tillbringade mer tid på innergården och deras barn började leka där mer. Ett mycket stort antal fördelar beskrivs ha kommit från odlingsnätverket och trots att området är utsatt för skadegörelse blev nästan ingenting av odlingarna förstörda.
