Trots lagstiftning i skollagen mot kränkande behandling utsattes över 60 000 barn för mobbning förra året, skriver Jenny Gustavsson från Örebro rättighetscenter.
I en vardag där barnkonventionen diskuteras flitigt är det minst lika aktuellt att även uppmärksamma andra lagar som skyddar barn i Sverige. Barn spenderar större delen av sin tid i skolan. Där ska de läras och förberedas, både socialt och teoretiskt, för att kunna gå redo ut i vuxenlivet. Mellan allt det teoretiska får barnet även lära sig att det är viktigt att vara en bra kompis, att det är en god egenskap att vara snäll och att alla ska inkluderas. Trots detta sker mobbning och kränkande behandling varje dag i våra svenska skolor.
Enligt organisationen Friends rapport för 2016 fanns det förra året 60 000 barn som var utsatta för mobbning i Sverige. I genomsnitt innebär det att nästan två elever i varje klass är utsatta.
Alla elever i skolan har ett starkt lagstadgat skydd under skollagens kapitel om kränkande behandling. Kränkande behandling och mobbning kan till stor del tolkas synonymt, då innehållet ofta är detsamma. Begreppen kan innebära utfrysning, förolämpningar, ryktesspridning, knuffar, slag, kränkande blickar, sms och mejl. Det kan handla om när en elev kränker en annan elev, eller när skolpersonal utsätter en elev för kränkande behandling.
Vi måste komma ihåg att skolan har en stor skyldighet när det kommer till kränkande behandling, för oftast handlar det inte om individer utan om attityder i skolan. Skolan är skyldig att förebygga kränkande behandling och att ha en plan, som varje år ska revideras, för hur de ska förhindra att elever utsätts. Skolan har även en skyldighet att utreda och vidta åtgärder när kränkande behandling skett, så att den inte sker igen. Skolan har en lagstadgad skyldighet att agera, men görs det något?
Friends rapporterar att hela 45 procent av eleverna i årskurs sex till nio anser att lärarna ibland, sällan eller aldrig agerar när någon blir kränkt, medan endast 19 procent av skolpersonalen svarar att de alltid agerar. I nästan fyra av fem fall är det alltså inte säkert att skolpersonal agerar när kränkningar sker. Brist på agerande verkar till störst del bero på tids- och kunskapsbrist. Skolornas huvudmän har det främsta ansvaret för att kränkande behandling och diskriminering inte ska ske. Det är deras ansvar att upprätthålla lagar som vi i ett demokratiskt samhälle beslutat att realisera.
Örebro rättighetscenter vill uppmärksamma det breda skydd som barn har enligt skollagens sjätte kapitel om kränkande behandling. Det är viktigt att både barn och föräldrar är medvetna om vad de kan kräva av skolväsendet om det som inte bör hända sker.
Örebro rättighetscenter erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning och stöd till enskilda som anser sig blivit utsatta för diskriminering eller orättvis behandling. Arbetet sker främst utifrån diskrimineringslagen samt skollagens bestämmelser om kränkande behandling.
