Ett nytt nätverk håller på att byggas upp i Sigtuna för att öka självförsörjningsgraden. Både politiker, tjänstemän, företagare och ideella organisationer vill vara med och stärka landsbygden och det närproducerade och ekologiska i området.
Den lokala efterfrågan på mer närproducerade och ekologiska livsmedel är stor, säger Christer Larsson från Omställning Sigtuna, en av deltagarna i gruppen.
– De stora affärskedjorna i Sigtuna får inte tag i till exempel ekologiska ägg i den utsträckning som de behöver. De ropar efter ekologiskt och närproducerat. Det finns också massor av konferensanläggningar i Sigtuna. Samtliga profilerar sig som ekologiska, Svanen- och rättvisemärkta och strävar efter så mycket närodlat som möjligt, men de får inte tillräckliga mängder. Efterfrågan finns – vi ska ge oss på utbudet.
En av initiativtagarna till Självhushållningsgruppen i Sigtuna kommun är Gun Eriksson (S) som är ordförande i kommunfullmäktige. Idén hade grott en längre tid men fick en kick då byggmästaren Olle Larsson som köpt slottet Wenngarn förra året visade intresse. När han började att odla själv och att sälja närodlade produkter även från andra märkte han att det behövdes bättre system för att hitta köpare och distribuera varorna.
– I augusti ordnades ett möte på Wenngarn där folk som är intresserade av frågan samlades, säger Gun Eriksson.
Efter mötet bestämde en del av deltagarna sig för att bilda ett nätverk som kunde fortsätta att ses. Bland dem finns kommunala politiker och tjänstemän, Omställning Sigtuna, Naturskyddsföreningen, organisationen Ekomatcentrum samt en forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Christer Larsson berättar att det var givet för Omställning Sigtuna att delta i arbetet.
– Livsmedelsförsörjning är bland det mest centrala vi håller på med. För oss är det ganska självklart att vi måste förändra samhället så att livsmedel i så hög utsträckning som möjligt produceras i närområdet och är så giftfria som möjligt, och att närområdet blir så självförsörjt som möjligt.
På sikt hoppas han att gruppen kan öka självförsörjningsgraden i Sigtuna och omkringliggande kommuner med minst det dubbla samtidigt som att den ekologiska produktionen i området ökar betydligt. Behovet av självhushållning är också stort nationellt.
– Självförsörjningen i landet ligger under 50 procent. Om det händer något med klimatet, en katastrof eller ett krig är vi rökta rätt snabbt. Det har inte alltid varit så. Med globaliseringen har vi tappat bort en massa som vi gjorde och kunde. Vi transporterar runt saker vilket verkar helt onödigt och köper mat från länder som kanske behöver den själva, säger Gun Eriksson.
Därför gladdes hon åt att statsminister Stefan Löfven (S) tog upp frågan om självförsörjning i sin regeringsförklaring. Även Christer Larsson har uppfattat att det finns intresse på regeringsnivå.
– Det är roligt att när vi talar med näringsdepartementet om detta är de inne på liknande tankar. Jag tror att det kommer att komma signaler därifrån till kommunerna om att öka sin grad av självförsörjning.
Gun Eriksson ser också Självförsörjningsgruppen som ett sätt att stärka landsbygden. I dag används mycket av den lokala jordbruksmarken för att odla hästfoder till stallen och uppfödningarna i området.
– Det är viktigt att landsbygden är levande. När bönderna säger att de får mer betalt när de säljer säd till hästfoder än till kvarnen blir jag lite förtvivlad.
Första steget är att bygga kunskap om hur de ska gå vidare, säger Gun Eriksson. En fråga är arrendeavtal. Kommunen äger nämligen en del åkermark som den arrenderar ut till jordbrukare. Kanske går det att ändra villkoren i dem för att gynna hållbar självförsörjning i kommunen. En annan är om kommunen kan öka andelen ekologiska inköp ytterligare. En tredje fråga är om Wenngarn kan bli ett nav för distributionen av närodlade varor, till exempel med torghandel eller Bondens egen marknad.
Christer Larsson vill gärna få med Hushållningssällskapet i arbetet för att nå fler lantbrukare och livsmedelsproducenter. En aktivitet som planeras i februari eller mars är en öppen dag där lantbrukare och andra producenter i området bjuds in till samarbetet. Finansieringen för dagen är klar.
– Vi har sonderat med kommunens bönder och steg två är att mobilisera. De är medvetna om att det finns en efterfrågan och många vill göra något åt det, säger han.
Ytterligare en aspekt är att säkra mer finansiering, till exempel till en förstudie.
Gun Eriksson hoppas att arbetet kan stärka Sigtuna som kommun.
– Jag vill att Sigtuna kommun går före i de här frågorna. Det är ett område där kommunen är bra och skulle kunna bli omtalade.
Sigtuna har varit ekokommun sedan 1995 och har länge jobbat för att öka andelen ekologiska livsmedel bland det som kommunen köper in. I dag är siffran 30 procent. Sedan 2010 är kommunen också Fairtrade city, alltså rättvisemärkt. Dessutom har kommunen satsat en hel del på landsbygdsutveckling, till exempel genom EU-finansierade Leader Upplandsbygd.
– Vi har hållit på med det här sedan 1990-talet och byggt upp en kunskap och en förmåga att göra saker. Vi har också inlett samarbeten med det omgivande samhället, säger Gun Eriksson.
Hon tycker att det är viktigt att både offentlig, privat och ideell sektor finns med i arbetet.
– Det blir en helhet och det är så samhället är uppbyggt. Frivilliga kompletterar kommunen, det är jätteviktigt. Jag tror inte att kommunen kan fixa allt.
Att gruppen samlar både ideella, kommunala och kommersiella aktörer ser även Christer Larsson som en nödvändighet.
– Ju fler som omfattas av detta, desto snabbare och mer effektivt kan man gå fram.
Än är arbetet med Självförsörjningsgruppen ganska nytt men gruppen har redan börjat att tala med grannkommunerna om att samarbeta, berättar Christer Larsson.
– Inom ett år hoppas jag att vi har en tydlig färdplan tillsammans med producenter och bönder i Sigtuna och våra grannkommuner.
Även Gun Eriksson ser positivt på framtiden.
– Jag tror att vi fixar finansiering nästa år och kan anställa en projektledare. Vi hoppas att det här ska bli början på något större och att vi ska hitta arbetsmetoder som kan gälla för fler.
