Antalet passagerare som flyger inrikes ökade under juli månad med 5 procent jämfört med samma period förra året, visar statistik från det statliga bolaget Swedavia som driver tio av Sveriges flygplatser.
Även utrikesflygningarna till och från Sverige slog nya rekord under sommaren med 2,96 miljoner passagerare på företagets flygplatser under juli månad, vilket är en ökning med 10 procent från i fjol.
Åre Östersund och Kiruna flygplats, som i stort sett endast trafikeras med inrikesflyg, står för den största ökningen av inrikesresenärer. Under sommaren består passagerarna främst av fritidsresenärer men i Kirunas fall även av personer som arbetar med gruvan i Kiruna.
– Den generella ökningen beror på att flygbolagen lagt in fler avgångar och linjer. I Kiruna har SAS lagt till en extra avgång till Stockholm vilket stimulerat trafiken, säger Åsa Widmark, marknadsanalytiker på Swedavia.
I Åre Östersund kan ökningen bero på att SAS bytt ut flygflottan till större plan.
Trenden är inte ny. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet.
Transportstyrelsens prognoser visar att ökningen av inrikestrafiken med flyg kommer att avstanna nästa år och hållas på drygt 8 miljoner resor per år medan flygresorna utomlands kommer att fortsätta öka och enligt prognosen för 2023 vara uppe i 19,7 miljoner passagerare jämfört med dagens 15 miljoner.
Globalt sett står flyget för 2 procent av utsläppen av koldioxid. Eftersom flygningar sker på hög höjd har även utsläppen av kväveoxid och vattenånga negativa effekter. Flygets klimatpåverkan anses därför vara nära dubbelt så stor som den koldioxidutsläppen står för.
För att minska antalet flygresor har regeringen lagt fram ett förslag om flygskatt som ska införas den 1 januari nästa år.
Flygskatten innebär att 80 kronor ska betalas i flygskatt av bolagen för varje passagerare och resa inom Sverige och inom resten av Europa, och för längre resor, utanför Europa ska en skatt på upp till 430 kronor betalas. Flygskatten beräknas ge staten 1,7 miljarder kronor och ska gå till att sänka arbetsgivaravgiften från dagens 31,4 procent till 10,21 procent under det första anställningsåret.
