Titta skogen är första delen av en serie pekböcker som handlar om något utrotningshotat – nämligen små barns möte med naturen.
Författaren Åsa Mendel-Hartvig, som 2010 debuterade med boken Tesslas mamma vill inte, ligger bakom den nya serien. Genom vår, sommar, höst och vinter får vi följa fyra olika barn som upptäcker naturen på egen hand i böckerna Titta skogen, Titta havet, Titta parken och Titta natten.
– Idén kom när jag läste en artikel under rubriken utrotningshotat, som handlade om att barn är ute i naturen allt mindre.
– Den inspirerade mig till att skriva om små barns möte med naturen. Jag tror det är viktigt att få en känsla för naturen, för att vi ska bry oss om den och vilja bevara den. Små barn tycker ofta att naturen är helt fantastisk och spännande, om de bara kommer ut i den, säger Åsa Mendel-Hartvig.
Böckerna tar med läsaren ut i naturen. Här kramar, luktar och känner barnet på mossor, blommor och kryp.
– En bok kan inte ersätta upplevelser med alla de fem sinnena, men det är ett sätt att spegla hur det kan vara och kanske också uppmuntra till att vara i naturen.
Relationerna till andra personer är också närvarande och varje bok slutar med ett mysigt möte med någon som står barnet nära. Flera spännande småkryp letar sig också fram på sidorna.
– Många barn blir rädda så fort de ser ett småkryp, det tycker jag är synd, så jag ville ha med småkryp i böckerna.
Åsa Mendel-Hartvig har själv ett stort miljöintresse. Under åtta år arbetade hon med globala miljöfrågor som kommunikationsansvarig på Greenpeace.
– Jag har aldrig varit den som kedjat fast mig någonstans, men jag har ett aktivisthjärta.
Nu fokuserar hon på skrivandet på heltid. Sedan debuten har det blivit 14 böcker, alla för barn mellan 0 och 7 år. Under 2017 ges ytterligare fem böcker ut.
Vilka av dina böcker har betytt mest för dig?
– Jag kan inte säga det, jag tycker om dem på olika sätt. Men jag är förtjust i Siri flyttar landet, för den är del av en ganska ovanlig genre, nämligen kapitelböcker för små barn. Jag tror på barns kapacitet att kunna tillgodogöra sig berättande tidigt. Det var så man berättade förr i tiden. Min elvaåring läser mycket själv men blir jättebesviken om vi inte högläser för henne en kväll. Hon tycker det är det mysigaste som finns.
