Hallå där… Ebba Kierkegaard, medgrundare till nätverket Makertjej.
Varför bildades Makertjej?
– Jag har varit med i Stockholm makerspace sedan föreningen startades 2012 och det har varit få kvinnor där. Själv är jag van vid mansdominerade miljöer, har pluggat på KTH, och har inte haft problem med det. Men genom nätverket Geek girl meetup har jag samtidigt sett ett behov av en frizon för att utvecklas inom it och då tänkte jag att vi borde göra något för att få fler kvinnor att ta större plats i den växande makerrörelsen.
– 2015, i samband med Teklafestivalen som är en teknikfestival för tjejer på KTH med artisten Robyn som initiativtagare, fick jag frågan om Stockholm makerspace ville hålla en workshop. Då samlades tio medlemmar och brainstormade fram namnet Makertjej som sedan blev ett nätverk. Nu har vi fått pengar från Vinnova för att sprida och utveckla Makertjej i samarbete med fler makerspaces runt om i landet.
Vad händer i projektet just nu?
– Vi håller på att bygga upp olika workshop-upplägg med öppen licens som vem som helst kan ladda ner för att arrangera på sin ort. I slutet av förra året hade vi ett uppstartsmöte för nätverket med ett 20-tal kvinnliga makers från olika delar av landet. Min förhoppning är att Makertjej.se blir en användbar resurs som den blivande riksorganisationen Makers of Sweden förvaltar vidare.
Varför gör ni workshops för bara tjejer?
– Tack vare Popkollo som också arrangerade workshops under Teklafestivalen fick jag större insikt i betydelsen av både separatistiska och transinkluderande forum, där deltagare som identifierar sig som kvinnor kan utveckla sin kompetens i en skyddad miljö. Jag märker när vi håller workshops för deltagare mellan 11 och 18 år hur kul de tycker att det är. När killar inte är i rummet händer det något och det finns inga begränsningar i intresse.
– När jag insåg att det fanns ett intresse från fler orter att arrangera Makertjej-aktiviteter bollade jag frågan om initiativ för kvinnor med Alex Glow, en amerikansk maker som jag träffat i San Francisco. Alex menade att nyckeln är att skapa en skyddad miljö där unga kvinnor kan sätta grunden och utveckla det självförtroende som krävs för att våga ta plats i miljöer som kan upplevas som tuffa för nybörjare. Alex egna erfarenheter bekräftade vårt arbetssätt med Makertjej.
Är makerrörelsen mansdominerad?
– Makerkulturen bygger på öppenhet och jämställdhet, med grundsynen att innovation sker genom överskridande samarbete. Det finns inga hinder utan alla kan bli medlemmar i ett makerspace. Men på något sätt är det ofta män som tar mer plats i sammanhanget, och så behöver det verkligen inte vara.
Hur kan det förändras?
– I Makertjej fokuserar vi på kreativa tillämpningar av teknik och hantverk som finns på ett makerspace. Exempelvis, i workshopen ”digibling” löder vi ihop kretskort som deltagarna kan styra genom kod: på så sätt ger vi en introduktion till elektronik och programmering. Det blir en wow-upplevelse att skapa och personifiera sitt eget ”digibling” och en rolig ingång till att skapa egna uttryck med hjälp av teknik. Jag vill uppmuntra alla makerspaces runt om i landet att hålla workshops bara för tjejer för det är bevisligen en effektiv metod.
