Med en klar majoritet röstades jordbruksprogrammet för 2015–2020 nyligen igenom av EU-parlamentet. Men många kritiker anser det vara ett stort nederlag framför allt för miljön.
Det nya programmet har presenterats som en rättvisare och grönare jordbrukspolitik. Pengar skulle skjutas till för en mer hållbar landsbygdspolitik. Men det stod tidigt klart att så skulle det inte bli, vilket nu ytterligare slagits fast i och med parlamentets omröstning.
– Utformningen är en greenwashing av den första pelaren som är det så kallade gårdsstödet. Det är ett sätt att rättfärdiga inkomststöd till markägare, säger Jan Wärnbäck, jordbruksansvarig på Världsnaturfonden.
Även Naturskyddsförening är kritisk till det nya jordbruksprogrammet. Istället för att öka medlen till miljö- och landsbygdsutveckling minskades denna del med 38 procent jämfört med det direkta jordbruksstödet. Och trots att 30 procent av gårdsstödet nu bara får betalas ut om obligatoriska miljöåtgärder utförs konstaterar föreningen att mer än hälften av EU:s jordbruksmark kommer att slippa alla former av miljökrav.
– Det här är första gången i historien som EU:s gemensamma jordbrukspolitik går bakåt när det gäller miljökrav. Vi tycker att det vore bättre att slopa gårdsstödet och bara betala ut stöd till de åtgärder för miljön och samhället som lantbruket faktiskt utför, säger Jan Wärnbäck.
Omröstningen i EU-parlamentet gällde fyra olika lagar som rör jordbruksprogrammet. Alla svenska EU-parlamentariker röstade emot den del som reglerar den direkta utbetalningen till jordbrukare. Men godkände däremot utformningen av den europeiska fonden för landsbygdsutveckling ur vilken medel till Landsbygdsprogrammet ges.
De socialdemokratiska EU-parlamentarikerna skriver i en debattartikel på Europaportalen att de anser att ursprungsförslaget från kommissionen har urholkats så mycket att det bara finns spillror kvar. Och att miljökraven är alldeles för lågt ställda.
Den gröna gruppen i EU-parlamentet kritiserar också den nya jordbrukspolitiken bland annat för att storjordbruk kommer att fortsätta få stora summor pengar, medan mindre jordbrukare som satsar på hållbarhet kan komma att bli utan.
Ett ytterligare hot mot biologisk mångfald, hållbart jordbruk och en levande landsbygd som Jan Wärnbäck på Världsnaturfonden ser är den nedprioritering av landsbygdsprogrammet som den svenska regeringen redan beslutat om. Programmet kommer dels att minskas med 371 miljoner kronor om året fram till 2020 men det sker också en nedskärning i budgeten under 2014 på cirka 1,3 miljarder.
– När det gäller EU är jag inte förvånad över utgången, men jag hade inte räknat med att landsbygdsprogrammet skulle skäras ner så här. Det går helt emot arbetet med miljömålen och äventyrar förutsättningarna att minska jordbrukets bidrag till övergödningen, säger Jan Wärnbäck.
