Privatiseringar har missgynnat utvecklingen på landsbygden. Kortsiktiga nödlösningar tvingas fram när varken marknad eller stat täcker upp för behoven. – Det har inte gjorts några ordentliga konsekvensanalyser för landsbygden av den politik som förts, säger Staffan Bond, verksamhetsansvarig för Hela Sverige ska leva.
Nyligen presenterade Dagens Nyheter en sammanställning av Riksrevisionens granskningar av avregleringar av bland annat järnväg, apotek, el- och telekommarknaden. Det visar sig att staten har förlorat miljarder kronor och enskilda har drabbats av inställda tåg, brist på mediciner och eventuellt även för höga elpriser.
Riksrevisionen kritiserar också regeringen för att inte ha gjort tillräckliga riskbedömningar före avregleringarna.
På landsbygden har privatiseringarnas effekter märkts av på olika sätt. Bredbandsutbyggnaden är ett exempel där den privata marknaden inte drivit utvecklingen framåt på det sätt som önskats.
– De stora operatörerna har inte tyckt att det varit lönsamt att investera på landsbygden. Istället har byalag med stöd av pengar från bland annat landsbygdsprogrammet själva tagit tag i grävandet, säger Staffan Bond.
Andra exempel är Inlandsbanan som togs över av ett kommunalt bolag när staten drog sig tillbaka. Kassahanteringen togs bort från Posten och då fick många på landsbygden problem med kontantinsättningar och uttag. Speciellt i kombination med nedläggningen av lokala bankkontor. Ökad tillgänglighet till apotek utlovades i och med en privatisering, men det har inte blivit verklighet för glesbygdsbor.
– Marknadslösningar funkar inte långt ut i ändarna i de glesa strukturerna. Därför måste staten bedöma konsekvenserna och planera åtgärder i tid för att motverka de negativa effekterna. I dag kör man bara på och sätter in nödlösningar när krisen är ett faktum, säger Staffan Bond.
Erik Westholm, professor i kulturgeografi vid Högskolan i Dalarna, har forskat på hur landsbygden förändrats ekonomiskt och socialt. Han menar att det finns ett tydligt skifte från en välfärdspolitik som såg hela landet som en tillgång till en konkurrenspolitik där städerna spelar allt större roll.
– Det fanns en tanke om att välfärden skulle vara utbyggd i hela landet och att resurserna skulle fördelas jämlikt också geografiskt. Men från 1980-talet och framåt har fokus legat på att vi ska hävda oss i en globaliserad ekonomi.
Erik Westholm menar att landsbygden har fått stryka på foten i privatiseringens tidsålder.
– Privatiseringarna drabbar landsbygden eftersom staden är en tätare och mer effektiv maskin. Staden har en konkurrenskraft som landsbygden inte kan mäta sig med.
Men Hela Sverige ska leva är inte enbart kritisk till privatiseringar och avregleringar utan menar att om de genomförs på rätt sätt så kan de vara en möjlighet för landsbygden.
– Den tidigare toppstyrda statliga sektorpolitiken gav inte heller utrymme för lokala lösningar, anser Staffan Bond.
Förutsättningen är att avregleringar och privatiseringar genomförs så att samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor underlättas.
– På landsbygden måste vi kunna samarbeta över sektorsgränserna och reglerna behöver vara öppna för det. Då kan verksamhet organiseras på ett smart och effektivt sätt och kan konkurrera med storskaliga verksamheter i metropolerna. Men nu stryper regelverket det småskaliga medan de stora aktörerna har resurser att ta sig fram, säger Staffan Bond.
