Runt om i landet arbetar kommuner och landsting med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Men utökade åtgärder krävs för att vi ska stå beredda, menar Gunn Persson, klimatforskare på SMHI.
Klimatet förändras och även om utsläppen stoppas kommer förändringarna att fortsätta i flera decennier konstaterar FN:s klimatpanel IPCC. Det innebär stora prövningar för samhället. Redan i dag kostar naturrelaterade skador enligt försäkringbolagen 1,6 miljarder kronor om året och varannan kommun har bebyggelse som riskerar att svämmas över om vattennivåerna stiger.
– Hur vi kommer att påverkas beror på hur väl förberedda vi är. Vi är redan i dag inte helt anpassade till det klimat vi har. Det har visat sig tydligt de senaste åren med översvämningar och värmeböljor, säger Gunn Persson, klimatforskare på SMHI.
Enligt olika klimatscenarier kommer Sverige under detta sekel att få en genomsnittlig temperaturökning på mellan 3 och 5 grader, havsnivån kommer att stiga, skyfallen väntas bli kraftigare och torrperioderna längre. Stigande havsnivå och torrare somrar kommer enligt SMHI:s scenarier att öka risken för saltvatteninträngningar i till exempel kustnära brunnar.
När nederbörden ökar i intensitet ökar också risken för att giftiga ämnen lakas ur jorden och förorenar vattnet. SMHI konstaterar att många avloppssystem redan i dag har för liten kapacitet vilket ökar risken för översvämningar.
– Vi har en lite slarvig syn på vatten och värnar inte om de vattenresurser vi har. Vi måste fundera på hur vi kan få vatten inför de perioder som kommer att bli torra, säger Gunn Persson.
I Sverige blev Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 ett startskott för det nationella arbetet med klimatanpassning. Utredningen slår fast att kommuner har huvudansvaret för förebyggande åtgärder och samhällsskydd. Varje länsstyrelse har nu klimatanpassningssamordnare som arbetar med att samordna anpassningsarbetet mellan kommuner, myndigheter och näringsliv.
SMHI har tagit fram klimatscenarier på länsnivå som bygger på IPCC:s senaste utsläppscenarion. Rapporterna presenteras nu hos länsstyrelser runt om i landet.
– Klimatet är ju inte uppdelat i län, vi tittar klimatologiskt på det hela. Men rapporterna kan fungera som ett underlag för att möta de utmaningar som länen står inför, säger Gunn Persson.
Rapporterna visar att det generellt sett blir varmare i landet vilket innebär att växtperioden då grödor kan odlas blir längre. Gotland kommer att få en större förlängning av perioden än övriga Sverige. I Stockholm och Västra Götaland blir växtperioden mellan 60 och 100 dagar längre.
– Det kan innebära två skördar per säsong men det är inget som sker automatiskt. Jordbruket måste anpassa sig, säger Gunn Persson.
Nederbörden kommer att öka i Stockholm och Västra Götaland under vår och vinter medan Gotland väntas få mer nederbörd året om. Det varmare klimatet kommer att kännas av mest under vintertid i Sverige. Men på Gotland sker den största temperaturökningen på sommaren på grund av havets värmande effekt.
Gunn Persson poängterar att samhällets anpassningar inte bara måste göras utifrån det förändrade klimatet i Sverige.
– I ett internationellt perspektiv tillhör vi dem som inte får så dramatiska förändringar. Sverige är oerhört beroende av import. Får vi då större problem med naturkatastrofer, vattenbrist, minskad produktion eller produktionsstopp, transportproblem och konflikter i de regioner vi importerar ifrån påverkas ju vi väldigt mycket av det.
