Lokal gemenskap lockar omställare i Australien

I den lilla orten Denmark i sydvästra Australien är intresset för omställning stort. Nästa steg är att bli självförsörjande på vindkraft, bygga ett hållbart bostadsområde och förhoppningsvis bli en omställningskommun.

Transition Denmark/Kwoorabup registrerade sig tidigt hos det internationella omställningsnätverket Transition network, redan 2008. För att vara en liten stad på landsbygden har de åstadkommit mycket, men förutsättningarna är också goda. De runt 2 500 invånarna är till stor del gamla hippies, konstnärer och utflyttare. Staden har den högsta utbildningsnivån i landet och den högsta andelen egenföretagare och många är miljömedvetna.

Omställningsgruppen började med ungefär ett dussin aktiva och har snarare satsat på att samordna och synliggöra det som redan görs, än att starta egna initiativ, berättar Donald Clarke från Transition Denmark/Kwoorabup.

– Man behöver inte återuppfinna hjulet. Kartlägg istället det som redan görs och visa hur det är en del av något större, tipsar han.

Och de befintliga aktiviteterna är många inom allt från energiproduktion till utbildning (se faktaruta). Nu jobbar omställningsgruppen för att försöka att få kommunen att beskriva sig som en omställningskommun.

Det som omställningsgruppen själv har startat är framför allt den lokala matgruppen. Den jobbar på flera fronter. Dels handlar det om att återuppväcka kunskaper om att odla och ta vara på mat som till stor del gått förlorade i Australien, exempelvis hur en gör sylt och konserver samt tar tillvara frön. Dels uppmuntrar gruppen deltagarna att byta sitt överskott av frön och mat med varandra. Och dels uppmuntrar de lokala lantbrukare att sälja sina produkter direkt till gruppen.

– Vi uppmuntrar folk att vara medvetna om var deras mat kommer ifrån. Men det handlar framför allt om att samlas och ha roligt när vi planterar potatis eller gör chutney.

Donald Clarke är verksamhetsledare för projektet Decohousing Denmark, ett nytt hållbart bostadsområde med plats för tolv hushåll samt ett gemensamt hus med kök, tvättstuga, teater, hantverkslokaler och liknande. Området ligger på gångavstånd från ortens centrum, beslut ska fattas gemensamt, energin kommer från solpaneler, regnvatten ska samlas in, sopor ska återvinnas eller komposteras och byggmaterialen är giftfria. De boende ska kunna odla mat i den gemensamma trädgården.

– Det blir ingen ekoby i traditionell mening. Vi har försökt att inte vara allt för kontroversiella, samtidigt som vi vill bryta ny mark. När vi började planera projektet fanns inget liknande i Australien. De flesta vill bo i stora hus långt ifrån sina grannar.

Den gällande lagstiftningen är framtagen för att aktivt motarbeta kollektivt boende och det har varit svårt att få gehör från myndigheterna för planerna. Bland annat har kommunen krävt att bostadsområdet ska innehålla 30 parkeringsplatser. Nu börjar dock tillstånden bli klara och målet är att området ska vara redo för inflyttning i december 2016.

En annan viktig fråga för Donald Clarke är energiförsörjningen. Ungefär fem procent av Denmark/Kwoorabups ström kommer från solpaneler, vilket är högt med australiska mått mätt. Numera har orten två vindkraftverk som täcker hälften av det lokala energibehovet. Hälften av pengarna kom från staten, under en period då ett sådant bidrag fanns att tillgå – den nuvarande, konservativa regeringen har slopat det. Verken ägs gemensamt och genererar runt 70 000 kronor i vinst till orten i år. Pengarna används för investeringar i nya hållbara satsningar.

– Den statligt ägda elleverantören sa att platsens förutsättningar bara räckte till två verk. Nu tittar vi på batterilösningar för att få en stabilare energiförsörjning. Då kan vi bygga ytterligare två verk och täcka hela stadens energibehov.

Den andra stora omställningsgruppen i sydvästra Australien jobbar på ett annat sätt, som kanske mer liknar många svenska omställningsinitiativ. I Margaret River träffas ett 70-tal aktiva regelbundet. Samlingspunkten är en gemenskapsodling och ett soppkök och gruppen har lyckats få de lokala politikerna att utse kommunen till en omställningskommun. Å andra sidan fanns inte lika många omställningsinspirerade aktiviter där från början som i Denmark/Kwoorabup. I övrigt är de flesta omställningsgrupperna i området väldigt små med under tio aktiva.

Donald Clarke tror att de starkaste omställningsinitiativen är de som är knutna till en större organisation, exempelvis en högskola. Dessutom berättar han att omställningsgruppen i Denmark/Kwoorabup jobbar aktivt på att infiltrera befintliga organisationer. Exempelvis är ordföranden i den lokala näringslivsföreningen en omställare, vilket har möjliggjort satsningar på lokal valuta, energieffektivisering och lokalt producerade varor.

Ett tips för framgång från Donald Clarke är att lyfta fram lokal gemenskap och resiliens. Det lockar folk till omställningsrörelsen betydligt mer effektivt än att prata om globala kriser och miljöproblem, menar han. Transition Denmark/Kwoorabup beskriver sig förvisso som ett initiativ för hållbarhet i en tid av förändring när det gäller energi, klimat, teknologi, medier och kommunikation, globalisering samt miljö. Men främst lockar de nya personer genom att fokusera på lokal gemenskap – för att det är roligt. Lokal matproduktion, lokala kunskaper och förmågor, lokal energi, samarbete och stöd gör samhället mer resilient, men har också ett värde i egen rätt, menar Donald Clarke.

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.