Lär dig odla egna frön

Första kursen hålls i Alingsås den 12 mars under ledning av Sesams vice ordförande Pernilla Almgren. Hennes allra viktigaste tips till den som vill börja med fröodling är enkelt – sätt igång!

– Det är inte så märkvärdigt. Ta en tomat, låt den bli riktigt mogen, ta ut fröna och låt dem torka.

För den som är nybörjare kan det vara smart att börja med någon riktigt enkel art. Tomat, ärter, sockerärter och gräslök är några exempel på växter som det är lätt att få bra frön ifrån. Du kan också testa att ta frön i naturen.

Exakt hur du gör varierar från art till art. Ärter och sockerärter ska sitta kvar på plantan tills baljorna är så torra som möjligt. Därefter kan de torka lite till och sedan är det bara att plocka ut fröna, det vill säga ärtorna. Med gräslök är det bra att knipsa av fröställningen innan den är riktigt mogen, ta in den och ha den i en vas, utan vatten, på en bricka. När fröna sedan mognar och faller är det lätt att samla ihop dem.

Med andra arter är det svårare, till exempel lök, majs och kålväxter. Olika sorter korsar sig lätt med varandra vilket gör att du inte kan vara säker på vad du får för fröer.

– Kål finns i olika arter och korsar sig lätt inom arterna. Låter man kålrabbi och brysselkål blomma samtidigt kan man få vad som helst, säger Pernilla Almgren.

Den som ändå vill ta frön från korsningsbenägna arter kan pollinera för hand.

En del sorter är också sterila eller lämpar sig dåligt att ta frön ifrån. Vissa grönsaker och frukter som säljs i affärerna är framkorsade för att vara extra goda eller lätta att transportera men kanske saknar frön, eller fröna kan ge konstiga resultat. Samma sak gäller för fröpåsar med symbolen F1.

Lite mer utmanande är också de tvååriga växterna, exempelvis lök och morot. Eftersom de inte blommar förrän andra året behöver de övervintras. Pernilla Almgren har lyckats bra med palsternacka som helt enkelt fick sitta kvar i marken, men också med morötter som hon sparade i jordkällaren över vintern. Välj fina, hela morötter som är oskadda i bladfästet och se till att de varken torkar ut, börjar gro i förtid eller ruttnar. Ett tips är att förvara dem i en hink med sand.

Även om det kan finnas utmaningar vill Pernilla Almgren framför allt avdramatisera fröodling.

– För att komma igång – låt växten gå i frö, så fröna och se vad som händer. Blir det oätligt är det bara att slänga.

Grunden är att fröna ska tas när de är mogna och sedan torkas. Därefter ska de tröskas, det vill säga att skal och höljen gnuggas bort, och sedan förvaras svalt, mörkt och torrt. Det går att ha dem i en lufttät förpackning i kylen eller frysen men de flesta frön klarar sig bra i rumstemperatur i något år.

En viktig princip i fröodling är att bara spara bra och goda sorter. Det är inte så lyckat att ta frön från en planta som gav en mager skörd eller växte dåligt. Välj helst minst fem plantor som är typenliga och blanda fröna från dem för att behålla den genetiska mångfalden och undvika inavel.

Föreningen Sesam ägnar sig åt fröbyte per post och vid medlemsträffar och arbetar också för att bevara gamla växtsorter. Frågan aktualiserades i P1:s program Matens pris nyligen som bland annat tog upp att äldre sorter har ett högre näringsvärde än många nyare varianter. Föreningen har även tagit ställning mot förslaget som EU-kommissionen lade fram 2013 om hårdare regler för hantering av fröer.

– Förslaget fick dras tillbaka för en ny bearbetning på grund av alla protester. Nu ligger de lågt men det krävs ständig bevakning för det finns mycket pengar att tjäna om man kan reglera och kontrollera marknaden. Det finns starka krafter för att ta patent på fröer.

Patenterade fröer kräver ofta mer bekämpningsmedel än andra sorter och det är också vanligt att de är sterila, så att odlaren tvingas att köpa nytt utsäde varje säsong. Det ökända kemiföretaget Monsanto är en av dem som vill ta patent på vissa fröer och göra det olagligt att ta egna fröer från dessa plantor.

Under kursdagen i Alingsås kommer Pernilla Almgren att ge praktiska tips och berätta om föreningen. Hon tänker också berätta varför hon tycker att fler ska odla fröer. Ett skäl är att säkra matförsörjningen inför eventuella utmaningar i framtiden.

– Egentligen har det med vår basala överlevnad att göra. Det är bra om det finns utsäde lite här och där så att vi inte blir beroende av transporter eller köpt utsäde från avlägsna orter.

Dessutom finns det fördelar med att bevara och utveckla lokala sorter som är anpassade till förutsättningarna just där. Och inte minst är det både ekonomiskt och roligt att dela med sig av fröer, menar Pernilla Almgren. Oavsett om du har köpt eller samlat frön är det stor chans att du har fler än du behöver. Då passar det bra att dela med dig, antingen till personer du känner eller genom ett organiserat fröbyte.

– Det är en väldigt spännande och social aktivitet. Man kan hjälpas åt och skicka fröer över hela världen. Det har till exempel varit ett upprop från Syrien efter fröer för dem som vill bo kvar där, odla och överleva.