”Landsbygdskommitténs förslag är på väg”

Kommitténs slutbetänkande följer än så länge tidsplanen. Och den närmaste tiden väntas flera nya satsningar som kommer att gynna landsbygden. Det skriver Håkan Svenneling, ledamot i den parlamentariska landsbygdskommittén för Vänsterpartiet, i en replik på Inez Abrahamzons debattartikel ”Politikerna tiger ihjäl landsbygdsfrågorna”.

Inez Abrahamzon är otålig och orolig för att landsbygdskommitténs förslag inte ska bli verklighet. Det är det i grunden bra att hon är. Men än så länge följer arbetet efter kommitténs slutbetänkande tidsplanen.

En vecka efter sin artikel fick Abrahamzon ett tydligt svar från regeringen, drygt 500 jobb ska flyttas till sju orter i Sverige. Beslutet är en seger för Vänsterpartiet som länge har kämpat för att statliga jobb ska finnas i hela landet. Regeringen väljer dock fortfarande för stora orter för sina lokaliseringar för att de ska ge stor effekt för landsbygden, och man borde följa landsbygdskommitténs rekommendation om 10 000 statliga jobb och ha större ambitioner.

Samtidigt pågår andra viktiga processer. Högskolor och universitet fick i sommar ett nytt uppdrag för sin rekrytering och sitt mottagande av nya studenter när man nu ska ”främja ett brett deltagande… genom en ökad geografisk tillgänglighet i form av bland annat distansutbildning”.

Den 20 september presenterar regeringen och Vänsterpartiet sin budget. Budgeten lär innehålla flera förslag och satsningar till nytta för landsbygden.

I december kommer Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering som har i uppdrag att utreda landsbygdslån för att öka byggandet med sitt förslag.

I början på våren har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht lovat att presentera en Landsbygdsproposition utifrån kommitténs förslag. Då lär myndigheterna få ett nytt styrsystem för att de ska ta ansvar för att se landsbygdens behov, utmaningar och möjligheter.

För mig finns två saker som har förändrats i politiken. Det första är att vi blev överens i landsbygdskommittén mellan alla partier om att åtgärder behövs. Det andra är att vi nu har en statsminister som står på presskonferenser och berättar om omlokaliseringar.

Landsbygdsfrågorna står högre upp på dagordningen än på mycket länge. Men de kommer bara att finnas kvar där så länge det finns ett tryck och en kämpaglöd från alla som bor och verkar på landsbygden!

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.