Kustfiske i Östersjön en fråga om omställning

Omställningsrörelsen ska belysa och uppmuntra kustfiske i Östersjön. Genom en konferens ska politiker få en ökad förståelse för de förändringar som krävs för att skapa en hållbar miljö för framtida fiske.

Hela Sverige ska leva och Omställning Österlen är bland arrangörerna för dagen som tar upp flera olika aspekter runt Östersjöns situation. Konferensen som sker i Hörvik i Blekinge i början på september ska bli startskottet för ett nytt arbete med att skapa förståelse för problemen längs Östersjöns kust.

– Ett av de stora problemen är att man inte gör någon skillnad på hållbart och miljöskadligt fiske. Fiskarna lyder under ett regelverk som är skapat för stora fiskeflottor i Medelhavet och Atlanten, oavsett hur de arbetar, förklarar Eric Ericson från Omställning Österlen.

Traditionellt har kustfiskare fiskat torsk och när det inte funnits tillgång på den, sill och lax. Man har heller inte fiskat året runt.

– Nu är man antingen torsk-, sill- eller laxfiskare och får bara fiska den arten. Dessutom har vi de stora trålarna som kommer in bland annat från västkusten och går in i Östersjön och tar sin kvot av torsk och går sedan någon annanstans och fiskar, förklarar han.

Trålarna bryter oftast inte mot lagar eller regler, även om det i sällsynta fall förekommer. Dock görs i dag ingen skillnad på trålning och kustfiske.

– Kustfiske är mycket mer hållbart. Det tar hänsyn till de ekologiska förutsättningar som finns på ett helt annat sätt, säger Ericson.

Sälarna kallar Eric Ericsson ett osynligt problem. De har växt stadigt i antal sedan 1970-talet och han varnar för att överpopulation leder till säldöd och sjukdomar.

– Sälarna har sitt berättigande, precis som alla rovdjur, men om man jämför med vargarna som är 200 stycken i antal är sälarna 100 000 stycken i Östersjön. Vi tycker att man behöver skyddsjakt på sälarna, på samma sätt som man har det på andra djurarter. Det som händer annars när de ökar i antal är att de istället dör av sjukdomar, som under 1970-talet när ett virus spreds över hela Östersjön och det blev en plåga.

En säl äter cirka 2 ton fisk om året – alltså äter hela populationen 100–200 000 ton och bajsar lika mycket. Det är upp till 200 000 ton avföring som går rakt ut i havet varje år och bidrar till alla möjliga sorters problem, enligt Ericsson.

Men det är inte bara sälar som bajsar i havet. Det är fortfarande lagligt för lyxkryssare att tömma sitt latrinavfall rakt ut i havet, utan rening. Det är dock något som man nu tagit steg att åtgärda och ett totalförbud kommer att inträda under de närmaste åren.

Konferensen i Hörvik har rubriken Kustfisket – en plattform för tillväxt. Är inte ordet tillväxt lite av ett skällsord inom omställningsrörelsen?

– Ja, vi menar ju inte ekonomisk tillväxt i vanlig mening men en fiskare genererar fem-sju arbetstillfällen på sin ort. Det är ju en form av hållbar tillväxt i lokala samhällen med arbetstillfällen. Det handlar också om att locka politikerna. Ska man få landsbygdsministern Eskil Erlandsson till en konferens kan man inte prata om att kustfisket är döende. Det är inte vad politikerna vill höra, förklarar Ericson.

Det finns en uppsjö av problem med Östersjön. Hav- och vattenmyndighetens preliminära utlåtande över Hanöbukten som kom för ett par veckor sedan är att man vet helt enkelt inte vad som orsakar nedbrytningen av ekosystemen. Men det är många faktorer som samspelar, bland annat läkemedelsrester, mikroplast och gifter från jordbruket. Eftersom Östersjön består av bräckt vatten finns redan problem med liten artrikedom. Många arter lever på marginalen redan innan de utsatts för människans påverkan.

– Torsken är liten och mager. Vi ser att här är problem men vi vet inte varför. Vi hoppas att de vet mer i oktober när den fullständiga rapporteringen kommer.

Men det finns också gamla synder i Östersjön som begravts under ytan. Det finns mängder av senapsgas i havet sedan andra världskriget. Dessa behållare riskerar att vittra sönder. De kan inte lämnas kvar, men om vi tar upp dem är det också förenat med stora risker för förgiftning. Det är ett problem som pappersbruket i Nymölla delar. Där ligger stora berg av pappersfibrer, fulla med allehanda kemikalier bland annat klor, sedan tiden då det användes i produktionen av pappersmassa. Om man börjar suga upp det lösgörs gifter. Så det ligger fortfarande kvar, berättar Eric Ericson.

– Politikerna är inte medvetna om hur det ser ut i dag. De är mer vana vid att prata än att lyssna. Så vi hoppas att de kommer och lyssnar på vår konferens och kommer att få förståelse för hur situationen ser ut och är beredda att agera, säger han.

Länsorganisationerna i Skåne, Blekinge och Kalmar län, länsstyrelserna samt omställningsrörelsen är bland de organisationer som står bakom konferensen i Hörvik den 3 september.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV