Konsten ett vapen för motståndsrörelsen

Den anonyma konstgruppen Suohpanterror är en del av rörelsen mot det som de menar är kolonisering av Sápmi, statlig överhet och exploatering av naturen. Kampen för de samiska rättigheterna och klimatet förs med tydliga och starka budskap på affischer.

Konströrelsen Suohpanterror har främst gjort sig kända genom Gállok protest art, en utställning av den konst som fanns kvar efter protesterna i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk. Aktivister barrikaderade grusvägen till området där ett gruvbolag planerade brytning av järnmalm och barrikaden blev så småningom en konstinstallation som fylldes med bilder. Polisen rev ner den och aktivisterna byggde upp den igen, gång på gång. Bilderna blev en del av det samiska motståndet och genom konsten kan aktivisterna förmedla det raseri som finns mot förtrycket mot det samiska folket.

– För mig är det viktigt att vi når alla slags människor, både den samiska befolkningen och alla andra. Människor som ser någon affisch kanske börjar söka mer information och intressera sig för frågan. På så sätt hoppas jag att respekten gentemot oss samer ökar, säger Jenni Laiti, som är talesperson för Suohpanterror.

Även om Jenni Laiti är öppen med sin aktivism är många av de andra konstnärerna eller aktivisterna inom Suohpanterror anonyma. Hon förklarar att det bland annat handlar om att skydda sig själv eller sin familj då den samiska befolkningen inte är så stor. Den radikala konsten kan leda till mycket kritik eller hat.

– Men det handlar även om att det ska vara en öppen rörelse där avsändaren kan vara alla eller vem som helst.

Det var under 2012 som Suohpanterror började sprida sina bilder på Facebook. Jenni Laiti berättar att det till en början var en rolig grej. Det blev ett nytt och bra sätt att nå ut till människor med stark kritik för att uppmärksamma förtrycket av samerna. Att det främst blivit affischer är för att det är tacksamt att sprida i sociala medier.

– Och bilder är många gånger ett bättre och effektivare sätt att nå ut än med text.

Efter hand har gruppen även börjat använda sig av andra sociala medier som Twitter och Instagram för att nå ut med sin konst och de har även börjat anordna utställningar runt om i Europa. Bland annat kommer gruppen att ha en utställning och någon form av performance eller direkt aktion under klimatkonferensen, COP 21, som äger rum i Paris den 30 november till den 11 december i år. Hon berättar att klimatfrågorna är viktiga inom den samiska motståndsrörelsen och att tanken med att synas i Paris är att kunna mobilisera med grupper och människor från andra länder.

– Alla urfolk i världen måste hitta varandra och kämpa så att vi på så sätt kan förändra tillsammans.

Genom att kämpa på bred front för de samiska rättigheterna hoppas Jenni Laiti att frågorna ska tas på allvar. Något som hon menar tyvärr inte sker i dag. Hon nämner sångaren Jon Henrik Fjällgren som ett exempel.

– Han blir framställd som en stereotyp av samerna och därför tas han inte riktigt på allvar när han pratar om exempelvis självmord.

Den viktigaste frågan för Jenni Laiti är ett erkännande av de samiska rättigheterna och att Sverige och Finland ratificerar ILO 169.

– Men tyvärr tror jag inte att det kommer att hända så för att stärka de samiska rättigheterna måste vi ut i världen och jobba på internationell nivå.

Hon menar att radikalism behövs för att tydliga och starka budskap inte ska skrattas bort. Och gruppen har fått mycket positiv respons för sina verk. Samtidigt tycker en del att gruppen är väldigt radikala, vilket hon ser som något bra då meningen är att provocera människor.

– Men jag tycker inte att alla behöver vara så radikala. Alla delar behövs i en rörelse. Bra saker kan göras på många olika sätt.

Jenni Laiti säger att mycket har förändras under alla de år människor kämpat för de samiska rättigheterna, men att det är mycket kvar att göra. Och när hon själv funderat på hur motståndet ska ske och hur hon kan bidra till att förändra samernas situation har hon kommit fram till att konsten är ett bra redskap för henne som aktivist.

– Konsten och kulturen når många människor och ska vi lyckas förändra människors attityd måste vi nå deras hjärtan vilket jag tror att vi gör genom konsten. Om vi ser tillbaka historiskt så har de största förändringarna i världen kommit ur gräsrotsrörelser vilket jag är övertygad kommer att ske även när det gäller samernas rättigheter och upprättelse.

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.