Bytesekonomi i Detroit, gruvnäring i Norrland och framtidstro i Tjernobyl. Det är några ämnen som tas upp på konstfestivalen Survival kit Umeå.
Festivalen pågår 20 september till 19 oktober och arrangörerna har medvetet försökt att täcka in ett brett spektrum av perspektiv kring lokal och global överlevnad, berättar projektledaren Alexander Svartvatten.
– När man pratar om sådant som hållbarhet och resiliens blir det ofta ganska hårda frågor som koldioxidutsläpp, men vi bör också lägga mer vikt vid mjuka frågor som hur vi förhåller oss till varandra.
Målet har också varit att många olika delar av världen och konstnärliga tekniker ska vara representerade.
– Vi försöker att visa att det finns många olika sätt att se på världen. Jag hoppas också att en del besökare kommer att känna sig peppade att ta några steg i en annan riktning i sitt liv, till exempel gå ner i arbetstid för att engagera sig eller ta sig an egna projekt.
Ett inslag under festivalen är seminariet What is to be done? (vad ska vi göra) där exempelvis Vandana Shiva, fysiker, filosof och aktivist, medverkar.
– Vi har också bjudit in en psykolog för att svara på varför ingenting händer trots att vi är ganska upplysta om klimathotet, berättar Alexander Svartvatten.
Den norska konstnären Siri Hermansen deltar i festivalen med två videoverk – Chernobyl mon amour och Land of freedom. Båda handlar om personer som valt att bo och verka i områden som drabbats av en stor omvälvningar – Tjernobylolyckan respektive den ekonomiska kollapsen i Detroit.
– Det är två projekt om överlevnadsstrategier och om hur människan och naturen anpassar sig till stora förändringar, säger hon.
Chernobyl mon amour skildrar vardagen för två guider i området. Båda har upptäckt att deras kroppar håller på att anpassa sig till den radioaktiva luften och att de mår bättre när de vistas i den radioaktiva zonen än utanför den.
– De beskriver Tjernobyl som sitt paradis och ser sin situation som fylld av hopp, frihet och möjligheter.
En av hennes drivkrafter i projektet var att lära sig mer om det forna Östblocket efter att ha växt upp under Kalla kriget. Därefter kände hon att hon måste resa till USA för att lära sig om den motsatta sidan. Målet blev Detroit, staden som förr representerade kapitalismen och nu snarare blivit en symbol för dess fall. Där bodde hon med en grupp konstnärer som flyttat till staden för att de ville prova på ett alternativt sätt att leva.
– De har valt att vända ryggen åt kapitalismen och bedriver stadsodling och bytesekonomi. De vill påverka samhället och lära andra som bor i Detroits fattigaste områden att odla sin egen mat så att de ska kunna öveleva.
Filmen problematiserar initiativet men Siri Hermanson ser ändå det som händer i Detroit som intressant.
– Där finns en intellektuell frihet och konstnärliga möjligheter, det är billigt att bo och det finns gratis studior. Detroit ger möjligheter till att skapa en ny amerikansk dröm. Om de stora multinationella bolagen som kontrollerar matindustrin kan bli hotade av att vi odlar våra egna tomater, kan det få stora följdverkningar, men det ligger längre fram i tiden.
