Trots att nästan hälften av alla skogsägare är könsfördelningen inom skogsindustrin väldigt ojämn. Det vill arrangörerna av Skogskollo ändra på genom att göra fler flickor intresserade av skogen.
I sommar har nästan hundra tio- till tolvåringar på fem olika platser i landet fått lära sig om allt som har med skogsnäring att göra under några dagar.
– Idén om ett skogskollo för tjejer uppstod 2011 då man tog fram en jämställdhetsstrategi för Västernorrland. Året därpå arrangerades det första lägret och i år har vi fått utöka eftersom det har varit ett sådant söktryck till platserna, säger Lena Jonsson som är projektledare för Skogskollo.
Intresset för skogkollon har spridit sig och i år har läger även arrangerats på platser i Jämtland, Kronoberg och på flera håll i Västernorrland. Tanken är att ge en nyanserad bild av skogssektorn och visa vilka arbetsmöjligheter som finns i skogen. På skogskollot i Burträsk arbetade deltagarna med teman som skog och hälsa, industribesök, skogen och klimatet och skogsmaskinkörning.
– Att få prova på att köra skogsmaskin brukar vara populärt. Vi tror på att jobba med kvinnliga förebilder så tjejerna får köra tillsammans med kvinnliga skogsmaskinförare. De har också varit ute hos en kvinnlig skogsägare och provat på att röja med handsågar.
Lena Jonsson tror att tjejerna kan få möjlighet att verkligen prova saker och få upp ögonen för skogsindustrin på ett annat sätt än om det även hade varit killar med.
– Här behöver de inte hamna i bakgrunden utan kan ta plats ordentligt. Men vi har pratat om att arrangera gemensamma läger också, jag vet att många killar är lite avundsjuka på tjejerna som får åka på skogsläger.
Deltagarna har också gjort jämställdhetsövningar, där de bland annat har fått rita personerna de tror arbetar i skogen, och prata om ifall det finns några hinder för kvinnor att arbeta i skogen.
– I dag gör det ju inte det. Skogsindustrin har varit väldigt fysiskt krävande men i dag sköts det mesta med maskiner. Ändå finns det kvar en bild av att det är lite macho, den manliga starka skogshuggaren.
Lena Jonsson säger att det brukar vara någon deltagare varje år som säger att de vill arbeta i skogen i framtiden.
– Nu ska de första tjejerna som var på lägret snart välja utbildningar och det vore spännande att se om lägret har någon effekt. Vi promotar inte en yrkesroll utan vill visa på skogen som möjlighetens arena. Det kan handla om allt från att tillverka eller köra skogsmaskiner till att jobba med planering.
Undersökningar visar att skogsindustrin ligger långt ner på önskelistan när det kommer till ungdomars yrkesval, och skogsbruksgymnasierna har svårt att fylla sina platser. Samtidigt blir behovet av ny arbetskraft allt större.
– Det gäller att få ungdomarna att inse att skogen är en framtidsbransch. Den kommer att vara jätteviktig när vi ska ställa om till bioekonomi. Skogen är en resurs som finns där ute och den kommer att finnas kvar, säger Lena Jonsson.
Gun Lidestav vid SLU i Umeå forskar i skogsägarskapet och den skogliga organisationen med ett genusperspektiv och har bland annat tittat på varför det är så få kvinnor som arbetar i skogsindustrin.
– Det finns många anledningar men den första frågan en behöver ställa sig är om den typen av jobb är tillräckligt attraktiva för kvinnor och i vilken utsträckning det till exempel går att kombinera karriär och familj. Det finns många små företag i skogsbranschen där det kan vara svårt att gå ner i arbetstid eller ställa krav på individuella lösningar.
Hon menar dock att skogsindustrin numera är väl medvetna om problemet och försöker jobba på att rekrytera fler kvinnor. Att det skulle leva kvar något machoideal som håller kvinnor borta tror hon inte.
– Det handlar mer om rykten eller föreställningar om hur det är att jobba i sektorn. Och det finns färre kvinnor att rekrytera efter som det är färre kvinnor på de skogsrelaterade utbildningarna. Men bilden av skogsbruket som en man som jobbar med motorsåg hör till sjuttiotalet.
