1915 avrättades den svenskamerikanska aktivisten, poeten och protestsångaren Joe Hill. Men hans tankar om klass och jämställdhet är lika aktuella i dag, menar Anna Jörgensdotter, en av de ansvariga för Joe Hill-museet i Gävle.
Joe Hills barndomshem är i dag ett museum som håller öppet två dagar i veckan med hjälp av ideella krafter från det syndikalistiska fackförbundet SAC. Ungefär 400–500 besökare kommer dit varje år – en siffra som Anna Jörgensdotter hoppas ska stiga under jubileumsåret.
– Många Gävlebor känner knappt till museet, eller ens Joe Hill. Vi vill att fler ska ta del av hans historia och se likheterna mellan hans kontext och dagens.
Många av museibesökarna är från andra delar av Sverige och världen.
– Det kommer mycket folk utifrån som har ett engagemang i Joe Hill och kan åka ganska långt för att se hans barndomshem. De är ofta väldigt berörda och tacksamma. Jag tycker själv att det är väldigt speciellt att sitta här när jag vet att han har bott här. Och det är ett jättefint museum, säger Anna Jörgensdotter.
Hon upplever att kunskapen om Joe Hill är större utomlands än i Sverige. Många kända kulturpersonligheter har sjungit hans sånger, sjungit om honom eller angett honom som en inspiration, bland andra Joan Baez, Bob Dylan, The Dubliners, Pete Seeger, Bruce Springsteen, Chumbawumba och Stephen King.
– När han levde var han väldigt central och uppmärksammad i USA. Han var också provokativ och illa ansedd av arbetsköpare och kapitalister, väldigt rättfram och verkade inte särskilt rädd, vilket gjorde honom farlig. Han sågs som ett hot och det var därför han avrättades.
De kontroversiella åsikterna kan vara ett skäl till att Joe Hill än i dag inte är så känd i Sverige, liksom morddomen som ledde till hans avrättning.
– Han var väldigt radikal och provocerar fortfarande i dagens samhälle. I Gävle tänkte en del också inledningsvis att han kanske var mördare. Det blev skamligt och tabu, säger Anna Jörgensdotter.
Numera menar många att det är klarlagt att Joe Hill var oskyldig till mord, men än i dag frågar besökare hur det var med den saken.
– Det är tydligt bevisat på alla sätt att det handlade om att man ville få bort honom från den politiska arenan.
Enligt Anna Jörgensdotter är Joe Hills åsikter om exempelvis klass och feminism fortfarande högst relevanta. Han betonade bland annat vikten av kvinnor i den syndikalistiska kampen och kritiserade usla arbetsvillkor, kyrkan och militären.
– Jag har läst många av breven som han har skrivit och de kunde ha varit skrivna i dag. Ämnena och kritiken är väldigt dagsaktuella.
Museets begränsade resurser gör att det inte blir några stora utsvävningar för att fira jubileet. Dock kommer artister som verkar i Joe Hills anda att uppträda under sommaren, exempelvis arbetarpoeten Jenny Wrangborg. Det blir också ett föredrag på Internationella kvinnodagen om Elisabeth Gurley Flynn, en av de stora kvinnliga pionjärerna i den amerikanska arbetarrörelsen, och troligen en föreläsningsserie till hösten. Dessutom ska ett galleri öppnas på museet, där utställningar av konstnärer som knyter an till Joe Hill på något sätt kan visas i ett av rummen. Inför själva dödsdagen den 19 november finns funderingar på att iscensätta berättelser om andra arbetarkämpar som utsatts för justitiemord på olika platser och tider fram till i dag.
Gruppen bakom museet söker pengar för fullt för att kunna realisera sina planer. Men den knappa ekonomin hör ihop med museets oberoende, som de ansvariga också ser som en styrka.
– Det är dubbelt. Å ena sidan skulle vi vilja ha mer pengar för att kunna ha öppet mer och göra mer. Men å andra sidan vill vi vara en fristående aktör som inte riskerar att styras åt något håll. Vi är ganska överens om att vi vill fortsätta att vara våra egna här, säger Anna Jörgensdotter.
