Överbliven mat måste ges till behövande eller bli djurföda enligt en ny lag i Frankrike. Men en liknande lagstiftning är troligen inte aktuell i Sverige. – I vissa länder kanske det behövs, men kanske inte här, säger Ingela Dahlin på Livsmedelsverket.
De svenska matbutikerna slänger årligen cirka 70 000 ton matavfall, varav 91 procent är matsvinn, det vill säga 63 000 ton, och enligt Naturvårdsverket är omkring 90 procent av det onödigt svinn. Matsvinnet är ett globalt problem och Frankrike har nu infört en lag som förbjuder butikerna att slänga överbliven mat. Den franska regeringen hoppas att beslutet ska bidra till att halvera matsvinnet på tio år och de butiker som inte följer lagstiftningen kan få höga böter. Ingela Dahlin som arbetar på Livsmedelsverket känner inte till om en liknande lagstiftning diskuterats här.
– Det beror kanske på att butikskedjorna här generellt är väldigt aktiva inom matsvinnsfrågorna och har ett bra arbete kring frågan.
Hon menar att lagstiftning kan vara en nackdel då den kan ta lång tid att få igenom och att det därför kan vara önskvärt att lösa problematiken på annat sätt.
– Det här kan vara en fråga som branschen löser utan lagstiftning. En annan nackdel med lagstiftning är att det krävs jobb för att se till att lagar efterlevs.
Trots att det inte finns någon lagstiftning som säger att matbutikerna i Sverige måste ge bort överbliven mat är det många butiker som samarbetar med bland annat hjälporganisationer.
– Butikskedjorna är väldigt aktiva och kontaktar oss för att försäkra sig om att de gör rätt och vilka regelverk som gäller, säger Ingela Dahlin.
Mätningar i Sverige visar att det totala matavfallet har ökat något mellan 2010 och 2012. Ingela Dahlin förklarar att de inte vet om det kan bero på att bättre mätmetoder kan ha lett till att mer matavfall upptäckts. Hon menar också att det ofta tar ett tag innan det går att se effekter av de konsumentinriktade åtgärder som görs för att minska matavfallet.
– Vi kan inte se att matavfallet minskat men vi kan inte heller säga att det har ökat för det kan vara en metodfråga.
Tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket bedriver Livsmedelsverket kampanjen Stoppa matsvinnet där de på olika sätt arbetar för att minska matsvinnet. Då det är många faktorer som påverkar matsvinnet menar Ingela Dahlin att det är viktigt att man arbetar på många plan. Allt från att öka medvetenheten hos konsumenter, till att se till att producenter har lagom stora förpackningar och att butiker inte har en massa mängdrabatter på vissa produkter. En viktig del i arbetet med konsumentkommunikationen är enligt Ingela Dahlin att många tyvärr inte är medvetna om hur mycket mat de faktiskt slänger.
– Man kastar lite mat åt gången och därför är det svårt att se hur mycket det faktiskt blir på ett år.
Utöver information riktad mot konsumenter har projektet som syfte att öka samverkan mellan olika aktörer för att få idéer för att minska matsvinnet. Bland annat arbetar Livsmedelsverket med att se till att det inte finns regler som orsakar svinn.
– Det kanske finns regler som tolkas som att mat ska kastas och därför är det viktigt att vi ser över våra dokument och för ut kunskap om vad som gäller.
Det allra största matsvinnet står hushållen för, cirka 270 000 ton per år, och Ingela Dahlin menar att de åtgärder man som konsument kan göra ofta är väldigt enkla. Därför menar hon att det är möjligt att minska matsvinnet utan stora förändringar i hur utbudet ser ut i dag.
– Kolla i kylen och om det redan ligger två gurkor där kanske du inte ska köpa en till. Eller använd produkter även om de gick ut dagen innan, ta hand om rester och gör matlådor. Inga uppoffringar behövs egentligen för att det ska gå åt rätt håll.
