Fördelarna med kontinuitetsskogsbruk är många. Nu växer intresset – inte minst bland kommuner, enligt Växjös kommunekolog Martin Unell.
Alldeles intill riksvägen Ronnebyvägen i utkanten av Växjö börjar friluftsområdet Ekebergsskogen. Ju längre uppför slänten och in i skogen en går, desto mer ökar den biologiska mångfalden.
Senast för två år sedan avverkades en del av träden här. Istället för kalavverkning användes hyggesfritt eller kontinuitetsskogsbruk enligt den så kallade Lübeckmodellen. Det innebär bland annat att det timmer som plockas ut alltid har lite olika dimensioner. Målet är att bevara och öka variationen i skogen, från små plantor till grova träd av olika arter.
– Man får en helt annan känsla jämfört med ett kalhygge. När vi går här märks det inte att vi har sålt ganska många kubikmeter ved, utan man har ändå känslan av att röra sig i skogen, säger Martin Unell.
Naturliga störningar som stormskador tas till vara. I området syns en del så kallade lågor, alltså liggande döda vedstammar, och även högstubbar eller evighetsträd som får stå kvar och bli hem till andra arter.
– Här kommer vi inte att plantera något, utan det blir en naturlig föryngring av de arter som finns. De som trivs bäst kommer att ta för sig.
Planeringen och gallringen tar oftast mer tid än vid konventionellt trakthyggesbruk. Vid den senaste utgallringen fick kommunen hjälp av konsulten Mikael Karlsson. Han stämplade träden som skulle sparas, satte gula band på naturvårdsträd som ska stå kvar tills de dör, markerade ytor där inget skulle huggas samt de träd som faktiskt skulle avverkas.
– En variation eftersträvas i beståndet på lång sikt. Man får ut virket som kan ge pengar samtidigt som man sparar träd som har utvecklingspotential.
Martin Unell visar ett exempel på en tall som avverkats för att gynna ett grannträds framtida tillväxt.
– Nu kan grannen intill växa upp på den platsen och direkt omsätta den näring som frigörs när tallens rötter börjar brytas ner. Genom att hålla kvar vegetationen behålls också marken mer intakt.
Annars blir det ofta läckage av näring, humus och koldioxid från hyggen.
– De första 10–20 åren efter ett kalhygge blir det en nettoförlust av kol. Här har man istället kvar ett intakt skikt av humus, förna och grenar som bryts ner långsamt.
Kommunen har kanske andra prioriteringar jämfört med en privat skogsägare. Här är vinstkravet inte så viktigt jämfört med exempelvis möjligheterna att gynna fritidslivet för invånarna. Just därför är det inte heller ett alternativ att helt och hållet lämna skogen ifred.
– Om vi inte gör något alls blir det initialt väldigt täta skogar och svårt med framkomligheten. Vi behöver röja stigar och miljöer för att skapa trygghet. Man kan se kontinuitetsskogsbruket som ett sätt att bevara både frilufts- och naturvärden men ändå ha en inkomst. Det blir ökade kostnader som vi har fått täcka, men hyggesfria metoder gör att man kan balansera målen på ett bra sätt. Vissa forskare hävdar att hyggesfritt ger lika bra inkomster som trakthyggesbruket, men vi har just börjat och slutsatser om ekonomin får ses på längre sikt.
En flock småfåglar drar fram genom talltopparna och Martin Unell plockar fram kikaren. Talltita, stjärt- och tofsmes samt korsnäbb är några av arterna som trivs i området. Inget spektakulärt men om detta vore ett kalhygge hade inte dessa fåglar funnits här.
– Många fåglar trivs väldigt bra i gles skog där solen kommer åt. Insekterna som de livnär sig på är helt beroende av värmen.
Hyggesfritt skogsbruk gynnar många arter av lite olika skäl, från blåbärsris till marksvampar.
– Många mykorrhizasvampar på träden är helt beroende av kontinuitetsskogsbruk för att kunna leva vidare. Ett problem för många arter är att de växer väldigt långsamt. Med kontinuiteten i skogen blir det en mindre omställning för lavar och mossor. Och många mossor och kryptogamer är beroende av fukt. Kalhyggen öppnar för vind och sol, då blir det torrt.
Samtidigt menar många att hyggesfritt skogsbruk också har ekonomiska fördelar.
– I trakthyggesbruket har man den första tiden nästan bara kostnader. Det ska markberedas, planteras och röjas. Medan här kan man räkna med inkomster vid varje huggning.
En nackdel med kontinuitetsskogsbruk är att det kräver mer planering än trakthyggesbruk, i alla fall i början.
– De som sköter avverkningen är inte vana vid att tänka på kontinuitetsskogsbruk. Och många skogar har inte den här strukturen i dag. Har man inte det kan det bli sämre ekonomiskt utfall tills man har rätt struktur i beståndet. Vissa menar att det blir mindre produktion, andra hävdar motsatsen. Vi ser fram emot mer forskning.
Totalt äger Växjö kommun omkring 4 000 hektar skog varav en del är naturreservat, en del är tätortsnära rekreationsskog och en del är produktionsskog.
– 2008 satte kommunen upp ambitiösa sociala mål för skogen för att gynna rekreation, motion och friluftsliv, och ekologiska mål. Produktionsmålet och miljömålet ska väga lika tungt vilket kan betyda mindre avkastningskrav.
Sedan dess har kommunen bara kalhuggit små områden, men det beror delvis på att så många träd fälldes i stormen Gudrun. Syftet med de slutavverkningar som gjorts har framför allt varit ny bebyggelse.
Martin Unell menar att intresset för kontinuitetsskogsbruk växer.
– Inte minst många kommuner anammar det här. De ser det som en väldigt bra skötselmetod i tätortsnära miljöer. Det har ökat de senaste åren.
Det i sin tur gör att entreprenörerna tvingas lära sig om de hyggesfria metoderna.
– Det finns ett väldigt starkt motstånd från delar av skogsnäringen, men det är ju markägarna som bestämmer över sin skog.
