Hönor får fristad på Gotland

Äggkonsumtionen ökar och under påskhelgen äter svenskarna miljontals ägg. Men på vissa håll går utvecklingen i motsatt riktning. I protest mot äggindustrin planeras en fristad för höns på Gotland.

I nuläget finns 150 får, tre hästar, tre hundar och fem katter på Gotlands djurfristad som ligger på den sydöstra delen av ön. Fåren köptes upp när de skulle ha slaktats, resten av djuren är omplacerade efter vanvård eller hade övergivits innan de kom till fristaden. Det finns även 11 kor i fristadens ägo, men de har ett adoptivhem på en annan gård.

– Vi ser djuren som lever här som ambassadörer för de som finns kvar inom industrin. Vårt mål är att hela djurindustrin ska avskaffas, säger en av grundarna Lena Areskog.

Med djurfristaden vill hon och de andra aktiva visa att djuren är individer med förmåga att känna och med behov och rätt till sina naturliga beteenden. I förlängningen hoppas de att fler ska förstå kopplingen mellan det djuren utsätts för i industrin och de animaliska produkter som många äter.

– Det är omöjligt för oss i dag att kunna köpa upp alla djur som ska slaktas, därför blir det en mer symbolisk handling som gör livet lättare för få individer, säger Lena Areskog.

Till Gotlands djurfristad ska allmänheten kunna komma för att besöka djuren och se deras naturliga liv. Gården drivs av tre personer och volontärer som besöker och arbetar där under olika långa perioder.

Fristadens kommande projekt är att satsa på att friköpa hönor som ska slaktas. Ett hönshus på gården håller på att renoveras och adoptivhem som gemensamt kan ta emot 150 hönor har hittills anmält sig. Hur många hönor som kan få plats på gården beror på finansieringen. Fler sponsorer och hönsfaddrar behövs innan projektet kan dra igång.

Lena Areskog sköter fristadens djur tillsammans med Hugo af Morgonstierna. Båda är utbildade biologer och menar att äggindustrin i dag är otroligt långt ifrån att erbjuda ett naturligt liv till de miljontals höns som producerar ägg. Hönsen lever trångt, både de som sitter i burar och de frigående, ser aldrig solens ljus och är så pass stressade att de ofta hackar på varandra. De tuppkycklingar som föds sorteras ut och dödas direkt efter födseln eftersom de inte är användbara.

– Äggproduktionen är den del av djurindustrin som har utvecklats mest till att bli just en industri. Ingenstans tas det så lite hänsyn till att det är levande varelser som det handlar om, säger Lena Arskog.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV