Historieexpertens bästa lektips

Vi borde leka mer tillsammans. Det konstaterar Inger Alebo, museipedagog vid Hallands kulturhistoriska museum. Lekar kan skapa gemenskap, förtroende och framför allt en rolig stund. – Enkla lekar där alla får vara med kan överbrygga klyftor mellan generationer och kulturer, säger Inger Alebo.

I det gamla bondesamhället lektes det vid lediga stunder både till sommar och vid jul. För den mer välbeställda befolkningen som hade mycket fritid var leken en viktig del vid bröllop och andra fester där man ofta tillbringade flera dagar tillsammans och barnen lämnades hemma.

– Lekar har man gjort i alla tider, både vuxna och barn. Man lekte i alla samhällsskikt, på bröllop och på fester, folk var bättre på det förr.

Många av lekarna som bönderna lekte var våldsamma och gick ut på att mäta sin styrka. Lugna stunder kunde fördrivas med strategispel som ritades upp på bordet eller på marken.

Sanna Neimark är dramapedagog och lärare och använder leken både privat och som ett redskap för att bekanta sig med nya grupper i arbetet. Hon menar att lek kan skapa gemenskap och trygghet i en grupp.

– Att umgås och mötas underlättas av att ha en gemensam aktivitet att fokusera på. Leken innebär ofta att vi löser saker tillsammans, vi tvingas träna på att vara konstruktiva och hitta möjligheter. Det är viktigt att ta bort tävlingsmomentet i arbetet med barn och unga, annars kan lekar ha en direkt motsatt effekt och verka polariserande, säger hon.

Forskning visar att lek är viktig, både fysiskt och mentalt.

– Det är bra för kreativitet, hjärna, hjärta och humör, säger Sanna Neimark.

Varför leker inte vuxna mer?

– Att leka uppfattas ofta som osofistikerat och bortslösad tid. Det är inte effektivt att leka och när vi inte är effektiva, såvida det inte handlar om att springa ett maraton, ska kroppen ha total avslappning, gärna på spa. Skolsystemet skolar av vår kreativitet som stimulerats under barndomen.

Det är enkelt att skapa roliga lekar än i dag. Inger Alebo tipsar om några traditionella lekar som kan förgylla stunden med nya och gamla vänner eller familj i sommar.

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.