Hållbar folkhögskola startar i Lund

I åtta år har Folkbildningsrådet avslagit ansökningar om att starta Holma folkhögskola, men i dagarna blev det äntligen ett ja. Skolan blir unik i Sverige med att hela verksamheten utgår ifrån hållbarhet, resiliens och omställning.

– Jag blev otroligt glad och lättad när vi fick ett ja ifrån Folkbildningsrådet efter alla dessa år, säger Hugo Malm, skolans ena rektor.

I vår ska Holma folkhögskola erbjuda kurser i stadsodling och skogsträdgårdsodling. Efter hand ska utbudet utökas med exempelvis kurser i resilient entreprenörskap och agroforestry, där odling av perenna växter kombineras med matproduktion.

Huvudmän för Holma folkhögskola är sju organisationer som på olika sätt ägnar sig åt hållbar samhällsutveckling. Idén från början var att folkhögskolan skulle finnas i anslutning till skogsträdgården på Holma gård i Höör, men den idén har Folkbildningsrådet konsekvent sagt nej till. I våras valde föreningen att istället ansöka om att starta en folkhögskola i den mångkulturella stadsdelen Norra Fäladen i Lund och det gick hem.

Nu krävs bara att regeringens höstbudget, med 3 000 nya platser till folkhögskolan, går igenom i riksdagen för att Holma ska kunna starta till våren.

När tanken om skolan först föddes för tio år sedan upplevde huvudmännen att det fanns för få kurser om ekologisk och småskalig odling för att möta efterfrågan. Under åren som gått sedan dess har fler folkhögskolor börjat att erbjuda liknande kurser, men Holma folkhögskola behövs fortfarande menar Hugo Malm.

– Behovet och efterfrågan har bara växt och växt.

Han tycker också att Holma skiljer ut sig genom att hållbarhetstänket präglar hela verksamheten, inte bara enstaka kurser. De som läser allmän linje kommer att jobba med praktisk odling två dagar i veckan, och även ämnen som matematik och svenska kommer att genomsyras av omställningstankar. Ett syfte med det är att nå personer med olika erfarenheter och bakgrunder.

– Det blir lätt en vit medelklassklubb. Vi hoppas kunna bredda det, och vi märker att det finns ett stort intresse. Många kommer till Sverige och vill odla men vet inte riktigt hur det fungerar här.

Skolan kommer att utgå ifrån permakulturens principer med målet att skapa hållbarhet och resiliens på många plan. Både biologisk och mänsklig mångfald blir viktiga som grund för verksamheten som ska präglas av social hållbarhet. Personalen ska ha likalön och 75 procents arbetstid som norm, även om de kan välja att jobba mer eller mindre. För att skolan verkligen ska vara demokratisk i praktiken och inte bara i teorin är planen att styra verksamheten genom sociokrati (se faktaruta).

Under åren som Holma folkhögskola väntat på att få starta skolan har de arrangerat kurser i samarbete med andra folkhögskolor, som Jämshög, Mora, Glokala och Färnebo.

– Men det har varit väldigt osäkert varje termin hur det ska bli, säger Hugo Malm.

Om regeringens höstbudget går igenom kan folkhögskolan starta den 1 januari med 2 000 deltagarveckor, vilket motsvarar 50–60 deltagare. Men eftersom budgetbeslutet kan dröja ända till den 31 december, startar de första kurserna i folkhögskolans eget regi inte förrän i mars. Det ger tid för personalen att bygga organisationen, hitta en lokal och så vidare. De första kurserna blir en stadsodlingskurs i Lund och en kurs om skogsträdgårdsodling som mestadels hålls på Holma gård i Höör.

– Generalsekreteraren på Folkbildningsrådet sa att de vill ha folkhögskolor i utsatta förorter, så det är delvis därför som vi lagt om från Holma gård till Norra Fäladen. Men det vore dumt att lämna den fantastiska skogsträdgården i Holma, som tagit många år att bygga upp.

Till hösten ska en allmän linje komma igång, där deltagarna kan läsa in gymnasiebehörighet. Dessutom blir det en kurs i resilient entreprenörskap för den som vill kunna ägna sig åt hållbarhetsfrågor professionellt.

– Vi tror att det kan hända mer när hållbarhet inte bara är något som folk gör på sin fritid. De kommer bland annat att lära sig hur de kan starta kooperativ och föreningar, söka pengar och marknadsföra sig, säger Hugo Malm.

Nästa år är det tänkt att bli både en grund- och en fortsättningskurs i permakultur. År två är planen att även kunna erbjuda kurserna agroforestry, ankomsten och återkomsten. Ankomsten är tänkt som en etableringskurs för nyanlända i samarbete med Arbetsförmedlingen. Återkomsten kommer att lägga fokus på praktiskt arbete för miljön och lokalsamhället. Den är främst tänkt att bli en väg tillbaka för den som till exempel drabbats av fysisk eller psykisk ohälsa eller tappat tron på sin egen förmåga.

Målet är att folkhögskolan ska bli ett nav för omställningsverksamheten i södra Sverige, berättar Hugo Malm.

– Vi hoppas bredda den praktiska kunskapen så att det startas fler stadsodlingar, permakulturprojekt och bytesdagar. Vi vill stödja folk så att de kan förverkliga det som många i dag vill kunna göra.

Skolans andra rektor blir Esbjörn Wandt, som tog initiativ till föreningen Holma folkhögskola för tio år sedan.

Läs mer på www.holmafolkhogskola.se.

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.