Gävle gör handbok i genusfoto

Gävle kommun håller på att ta fram en bildhandbok tillsammans med Tomas Gunnarsson, mer känd som bloggaren Genusfotografen. Målet är att öka öppenheten i kommunen med hjälp av bilder som bryter mot normerna.

Redan under sin första vecka som kommunikationschef i Gävle blev Johan Adolfsson varse att kommunen använde sig av stereotypa bilder. En invånare ringde för att påpeka att alla affischer i stadshusets skyltfönster förstärkte fördomar och han kunde inte annat än instämma.

– En bild från en badplats visade hur pojkar hoppade i vattnet medan en grupp flickor stod under och ropade ”Iiih”. En annan föreställde en pappa som visade familjen hur man spelar minigolf medan mamman satt på huk och sa ”Wow”. Bilden som visade fotboll var på Gävle IF trots att damlaget Hille IF har bättre meriter. Och så vidare. Allt var bara jättefel.

Det visade sig att kommunen hade en bildpolicy men att den endast angav tekniska krav och nämnde ingenting om genusfrågor.

– Det var tandlöst! Enligt vårt uppdrag från kommunfullmäktige är mångfald en av Gävles framgångsfaktorer. Då blev det en diskussion om hur vi kunde visa det i bilder.

De bestämde sig för att ta ställning genom att bli mer aktiva i urvalet av bilder i sitt informations- och marknadsmaterial. Utifrån en sådan hållning blev det logiskt att kontakta Genusfotografen för att göra en bildhandbok tillsammans.

– Om vi använder bildhandboken i kommunens bildval kommer vi att påverka människor i vardagen och vidga utsiktshorisonten för många, säger Johan Adolfsson.

Gävle kommun och Genusfotografen efterlyste modeller till fotografering som till exempel transpersoner, personer i samkönade relationer, människor som ofta är i minoritet på jobbet eller fritiden på grund av sitt kön, personer med olika hudfärg och funktionalitet. Bland annat medverkar en 12-årig flicka som är roadracing-förare och en transsexuell pojke som går i sjätte klass. Nu är de flesta bilderna tagna. Handboken ska vara färdigredigerad före jul och kommer troligen att lanseras i slutet av januari.

Boken fokuserar på diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet och sexuell läggning och kommer främst att innehålla bilder. Dels kommer det att finnas stereotypa exempel tillsammans med förslag på hur bilden kan göras på ett annat sätt. Och dels kommer det att finnas goda exempel där personer med olika läggning och bakgrund skildras på ett självklart sätt utan att exotifieras.

– Det ska inte vara en lång text eller en teoretisk grund. Det behövs inte, utan vi tillämpar teorin istället.

Tanken är att bilderna ska tala för sig själva.

– Vi tror att det blir en ögonöppnare. Kan vi få folk att haja till och samtidigt visa alternativ, då har vi tagit några steg mot ett mer tolerant Gävle, säger Johan Adolfsson.

Förhoppningen är att handboken inte bara ska användas i kommunikationsarbete, utan även som en lärobok i kommunens skolor. Och den ska också finnas gratis om personer, myndigheter och andra i övriga landet vill ta del av den.

– Det är inte så många andra som har gjort detta. Region Värmland har gjort handboken Schyst som också är ett steg i den riktningen. Men det här är grundläggande hyfs – 2014 ska vi inte prångla ut stereotyper.

Johan Adolfsson är entusiastisk när han pratar om samarbetet.

– Det är otroligt kul att få jobba med det här. Allt handlar om att väcka uppmärksamhet för frågan så att den inte slocknar, och så att det blir en förändring. Nästa steg blir att jobba med texter. Vilka kommer till tals och hur? Men bilder är viktiga. Tomas brukar säga att ”det du ser runt omkring dig varje dag är det du blir”.

En åsikt som ibland förs fram i debatten är att frågor om representation tar fokus från annat antidiskrimineringsarbete, till exempel mot löneskillnader. Hur tänker du kring det?

– Om det här var det enda vi gjorde i Gävle kommun för ett mer tolerant samhälle skulle jag kanske hålla med. Men till exempel lönefrågan är högprioriterad hos oss och vi har också ett projekt kring mångfald och rekrytering. Jag är mycket mer rädd för att folk inte ska våga ta ställning. Historien har visat att sådant här inte löser sig av sig själv. När vi inte kan driva frågor om ett mer tolerant samhälle utan att få höra att det är en tramsdiskussion, det är då vi ska vara rädda.

Gävle kommun betonar att de dåliga exemplen i boken är deras ansvar som beställare och att ingen skuld ska läggas på fotografen eller personerna på bilderna. Se genusfotografen.se för analyser och tips kring bilder.

Andra artiklar från Landets Fria Syre

De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.