Sedan millennieskiftet har antalet öppna förskolor i det närmaste halverats. – Det är frivilligt för kommunerna och då väljer många att inte ha det, säger Magdalena Karlsson på Skolverket.
Öppna förskolan såg sina glansdagar i början på 1990-talet då det fanns 1 644 verksamheter i landet. I princip varje år fram till 2004 minskade antalet öppna förskolor, men sedan dess har mängden varit ungefär densamma. Med resultatet att flertalet kommuner är helt utan.
– Det blir färre och färre och eftersom det inte finns någon skyldighet enligt skollagen att tillhandahålla det kan inte vi som statlig myndighet gå in och styra över det, säger Magdalena Karlsson.
Skolverket undersökte 2005 utvecklingen av öppen förskola. Det vanligaste skälet till nedläggning konstaterades vara att kommunerna ville spara pengar. I mindre än en fjärdedel av fallen angavs orsaken att efterfrågan minskat. Vissa tycker att barnverksamheter inom till exempelvis Svenska kyrkan eller andra organisationer fyller de behov som finns.
Rapporten konstaterar också att ytterst få kommuner utrett vilka konsekvenser det blev av att den öppna förskolan stängdes igen.
Men många kommuner ser en fördel med att ha öppna mötesplatser för vuxna och barn. Både för att kunna stötta och hjälpa föräldrar, och också för att tidigt upptäcka barn som har särskilda behov.
– Eftersom det finns pedagogisk personal och andra barn där är det bra för barnens utveckling. Men det är kanske framför allt viktigt för föräldrarna som kan få stöd i sin roll, säger Magdalena Karlsson.
