Medan jag arbetade i skogen i norra Skåne med att förbereda ved inför vintern, tänkte jag på ordet ”omställning”. Nu för tiden ser jag ordet överallt, men när började jag min egen omställning egentligen?
Jag minns att det var 1999 när jag kände att jag måste skaffa vedspis hemma i köket. Jag tänkte att om något skulle hända med elsystemet första dagen på år 2000, mitt i vintern, skulle det kanske inte finnas el. Då skulle det bli kallt i huset och jag skulle inte kunna laga mat. Så jag använde alla pengar som jag fick från min farmor och köpte en gammal vedspis från 1930, och byggde en ny skorsten till den. Lyckligtvis hände inget hemskt då, men jag är jättenöjd med att jag skaffade vedspisen. Det gjorde mig mindre beroende av el och det känns närmare till naturen. Så klart blir maten mycket godare, stämningen i hela köket är mysigare och katterna trivs också bra med värmen. Det där ljudet när veden brinner är så lugnande.
Ja, det var så det började.
Nästa sak var kylen. När jag flyttade till Sverige 1993 fanns det ett gammalt kylskåp i huset som jag använde tills det slutade fungera 2004. Då tänkte jag, behöver jag verkligen en kyl? Jag äter vegetarisk mat sedan 1990, och jag bor nära livsmedelsbutiker, så jag tänkte att jag kanske inte behövde den. Jag testade utan kylen och märkte att jag kan klara mig utan.
Förnybar energi är en självklarhet för mig som kommer från Japan. Jag har varit i Fukushima efter kärnkraftsolyckan. För mig är det viktigt att minska energianvändningen även om energin kommer från förnybara källor.
Sedan tänkte jag på oljan. Huset värmdes upp av en oljepanna som tillverkades 1970, en kombipanna. Ingen hade använt ved i pannan, men jag tyckte att oljan blev för dyr. Och oljan är en begränsad resurs som jag inte borde använda. Så jag bestämde mig för att använda ved istället för olja. Det var vintern 2010. Det var svårt att värma upp huset med ved. Och det var en mycket kall vinter. Men jag ångrade mig inte.
Nu efter alla dessa år har jag blivit ganska bra på att elda med ved, och till och med lärt mig om ”från skogen till spisen”, ungefär som ”från gård till gaffel” (from farm to fork), vilket är EU:s matsäkerhetsåtgärder som handlar om spårbarhet genom hela produktionskedjan. Helhetstänkande tycker jag om.
Veden som värmer upp huset kommer från en naturskog, där nuvarande ägaren inte har planterat ett enda träd utan alla träd växer naturligt. Mest björk, men det är blandskog. Han säger att det var en industriskog med bara gran för cirka 25 år sedan. Eftersom ägaren är en ekologisk lantbrukare och har ett kretsloppstänkande, använder han endast vegetabilisk olja till sina maskiner så skogen och marken är helt giftfria. När jag arbetar i skogen känner jag glädje och tacksamhet inom mig och omkring mig.
Omställning för mig är lite kamp och mycket kreativitet.
