Vi hör ofta att individens makt mot klimathotet är minimal. Men hur gör man för att få organisationer och kommuner att ställa om? Fossil free-kampanjen leder vägen genom att sätta press på organisationer, kommuner och andra aktörer att sluta investera i fossilt bränsle.
– Jag tror att klimatet kommer att bli en valfråga, säger Olivia Linander, som arbetar som nationell koordinator för Fossil free-kampanjen i Sverige.
Kampanjen fokuserar inte på individens konsumentmakt eller ansvar, utan lägger fokus på att organisationer ska ändra sitt beteende när det gäller att investera i olja och andra fossila bränslekällor.
– Vi har så många organisationer som pratar om en hållbar utveckling, men som investerar sina medel i fel riktning. Ofta gäller det privata medel, som donationer, som administreras av tjänstemän, där förtroendevalda inte ens inser vad som pågår. Här hjälper vi till att informera, förklarar Olivia Linander.
Varje svensk har en koldioxidskuld på 33 ton om året som de inte har något inflytande över som det ser ut i dag. För att ha en hållbar utveckling brukar man säga att en individ bör stå för inte mer än ett ton koldioxiutsläpp per år. Pensionsfonderna är stora klimatbovar, menar Linander.
– De statliga AP-fonderna står för ett stort innehav av fossil investering. Det är väldigt små andelar av de fonderna som man kan påverka med konsumentmakt. Vi har helt enkelt inget val, säger hon.
Fossil free är en global kampanj som grundades 2012 av 350.org. Organisationen heter så eftersom klimatforskare anser att 350 ppm (parts per million) koldioxid i atmosfären är den övre säkra gränsen för planetens fortlevnad.
– Sverige är ett land som många vänder blickarna mot och det är viktigt att vi föregår med gott exempel. Om våra pensionsfonder, som AP-fonderna, investerar i olja och kol, då tycker många andra länder att de inte behöver ändra sitt beteende, säger Olivia Linander.
Hon ser kampanjen som ett sätt för gräsrotsaktivister att påverka de stora institutionerna, men också som en fingervisning till politikerna, särskilt under ett så kallat supervalår.
– Att engagera sig i Fossil free-kampanjen är att visa politikerna att vi är redo för en tuffare klimatpolitik. Ingenting kommer att ske på politisk nivå om vi inte visar att vi vill och kan. Politikerna vågar inte agera om vi inte ställer krav.
Olivia Linander berättar att strategierna för Fossil free-kampanjen är tagna från anti-apartheidrörelsen på 1970- och 1980-talen. Då bojkottade man Sydafrika med köpsanktioner för att påverka deras ekonomi och på så sätt få till stånd en förändring.
– När Nelson Mandela frigavs och började tacka folk för deras insatser i kampen för att avskaffa apartheid, var det till universiteten han åkte först. Det här bygger på en förhoppning hos många att vi kan få en industri på fall.
Linander liknar investeringar i olja, kol och andra fossila bränslen vid investeringar i vapenindustri och tobaksindustri som många företag och organisationer tagit principiellt avstånd från att sätta pengar i.
– När en sådan policy är på plats är det inget som kommer upp för diskussion igen. Det blir en fast regel. Så måste vi också göra med de fossila bränslena, för klimatets skull, säger Linander.
Just nu arbetar man med att utbilda kampanjledare i Sverige för att de ska kunna ta initiativ på lokal nivå. Alla som vill kan engagera sig i Fossil free-kampanjen.
– För att få till stånd en omställning handlar det om att gå ihop med andra människor. Det är tillsammans, med en gemensam och konkret agenda, som vi kan påverka.
Fossil free-kampanjen har riktat in sig på universitet, och mobiliserar studenter för att ifrågasätta hur deras utbildningsinstitutioner investerar donerade medel.
I Uppsala består Fossil free-kampanjgruppen av 15 personer som är engagerade på olika sätt och är mer eller mindre aktiva. Uppstarten skedde i vintras och efter jul kom arbetet i gång, så allt är fortfarande ganska nytt.
– Olivia Linander är väldigt drivande och bra på att hjälpa till och starta kampanjer. Just nu pratar vi med stiftelsen som sköter de finansiella tillgångarna för universitetet. Vi har bett om att få namnen på de företag som de investerar i, berättar Fanny Sannerud.
Stiftelsen har ännu inte återkommit till studenterna och heller inte meddelat när man tänker göra det, men gruppen arbetar vidare med namninsamlingar under tiden.
– Men det är lite svårt att komma vidare innan vi vet vad stiftelsen bakom Uppsala universitet faktiskt investerar i, säger Fanny Sannerud.
I Jönköping är Kim Uddh en av de som är engagerade i kampanjen. Där finns ungefär fem personer i kärngruppen. I Jönköping går kampanjen ut på att få stiftelsen bakom universitetet att ta ett policybeslut att inte investera i företag som tjänar pengar på fossila bränslen.
Just nu har studenterna en dialog med universitetet om hur det skulle kunna gå till.
– Det är en ganska lång process. Det tog oss lång tid att få till ett möte. Vi kontaktade dem första gången i början på november förra året och det har dragit ut på tiden.
Undet tiden har kampanjgruppen samlat in namn på protestlistor. De har nästan 500 namn.
– Vid ett par tillfällen har vi kunnat samla ihop över 100 signaturer. Det finns ett starkt engagemang bland studenterna, konstaterar Kim Uddh.
Under aktionerna har man haft svarta ballonger med sig som fått symbolisera fossilbubblan.
– Vi har varit ute på föreläsningar och informerat om Fossil free-kampanjen. Det är ett jättebra sätt att få tillgång till studenterna. Man ber föreläsarna om ett par minuter innan de börjar, och då har man allas uppmärksamhet, förklarar hon.
Många av studenterna i Jönköping är internationella och har varit förvånade över att skolan överhuvudtaget får investera i fossila bränslen. Många av de internationella studenterna vill jobba med hållbarhet och det är en stor fördel om den kan ge resultat, menar hon.
– Det som är bra med kampanjen är att det finns ett tydligt mål. Det blir mycket mer fokuserat när man vet att det är en policy man vill ha och man vet när det är uppnått. Det gör kampanjarbetet konkret, säger Uddh.
