Susanne Stenbacka och Jan Amcoff på Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet har gjort många studier om landsbygden. Här nyanserar de vedertagna ”sanningar” om allt från jämställdhet till migration.
1. Byar dör om deras skola eller butik stängs.
Jan Amcoff undersökte om det stämde genom att se om mönster för in- och utflyttning verkar påverkas av om skolan stänger.
– Något samband går inte att belägga. Inget händer med in- och utflyttningen om man stänger skolan.
Den främsta förklaringen är att de flesta barn som bor på landet åker skolskjuts till skolan, menar han.
– Om man ställs inför ett läge då skolskjutstiden ökar från 30 till 45 minuter är det inte tillräckligt för att ompröva beslutet om att flytta in eller ut. Någonstans måste det finnas en tröskel då skolskjutstiden blir så lång att folk säger ”det går inte att bo här”. Men enligt min studie är vi inte där än.
I en liknande studie har Jan Amcoff varit med och undersökt om in- och utflyttning påverkas när byns butik stänger.
– Vi fick ungefär samma resultat. Det händer inte mycket med flyttmönstren när butiken stänger.
Dock visade intervjuer med handlare och bybor att det får andra konsekvenser när butiken försvinner. Under de sista åren innan butiken stängt har byborna oftast åkt till större affärer med läger priser istället för att göra sina inköp hos lanthandeln. Men butiken har fyllt en social funktion.
– Butiken var ofta den sista offentliga mötesplatsen och den går då förlorad. Många pekade på butiken som en del av det sociala skyddsnätet. ”Agda har inte varit här på några dagar – har det hänt något?” Den funktionen är inget som handlare kan leva på, men det blir en problematisk konsekvens när butiken försvinner.
Därför vill han inte dra allt för stora växlar på sina resultat.
– Man kan inte dra slutsatsen att det inte spelar någon roll om skolan eller butiken stänger. Det finns fler aspekter än flyttmönster.
2. Staden är mer jämställd än landsbygden.
– Framför allt finns en bild av att männen på landsbygden är mer traditionella och ojämställda än urbana män. Det kan vi inte säga generellt, säger Susanne Stenbacka.
En fråga som skiljer stad och landsbygd åt är löneskillnader mellan könen. Generellt finns fler välbetalda jobb i städerna. Det betyder att kvinnor på landsbygden tjänar mindre – men det gör männen också.
En annan är fördelningen mellan traditionellt kvinno- respektive mansdominerade yrken. I stan finns det en större variation av jobb vilket kan betyda att skillnaderna upplevs som mindre, menar Susanne Stenbacka.
– På landsbygden handlar det mer om omsorg kontra lantbruk, skogsbruk och bygg. Kvinnorna på landsbygden som kör lastbil eller jobbar i skogen kanske är färre än männen men det kanske är ett större steg till ett sådant arbete jämfört med skillnaderna mellan jobben i städerna.
När det gäller uttag av föräldraledighet stämmer det att fördelningen mellan könen är jämnare i städerna.
– Men att alla män på landsbygden skulle vara föräldralediga under älgjakten till exempel, det har man inte kunnat se.
När det gäller unga på landsbygden finns en stor medvetenhet om jämställdhetsfrågor, menar Susanne Stenbacka, som gjort en intervjustudie om jobb och framtid med unga personer.
– Det är en myt att människor på landsbygden inte skulle vara medvetna om eller diskutera genus i samma utsträckning som i städerna. Det fanns en stor medvetenhet om vad som anses vara traditionellt manliga och kvinnliga yrken och också en medvetenhet om att det finns en bild av att landsbygden skulle vara mer traditionell. Intervjupersonerna menade att traditioner kan vara styrande men att det är möjligt att bryta dessa. I den studien var det många som hade framtidsdrömmar som kanske inte var traditionellt manliga respektive kvinnliga.
Att den här myten finns kan ha flera förklaringar, tror Susanne Stenbacka.
– Många som har lämnat landsbygden för staden tänker inte på att det kanske har gått 20–30 år sedan dess. De tänker på landsbygden som den var innan de lämnade den, när den var mindre jämställd. Man jämför också två miljöer som är rätt olika, vilket gör att också jämställdheten kan ta sig olika uttryck.
3. Befolkningen på landsbygden minskar.
– På den landsbygd som ligger inom pendlingsavstånd från större städer har befolkningen periodvis vuxit, ibland till och med snabbare än i städerna. Men för landsbygden med mer än fyra till sex mil till större städer ser det väldigt problematiskt ut på sina håll, säger Jan Amcoff.
Han menar att det allvarligaste på sikt inte är att befolkningen minskar generellt, utan att de unga flyttar och de äldre blir kvar.
– När unga flyttar till städerna får vi en väldigt skev befolkningssammansättningen med väldigt många äldre och väldigt få i arbetsför ålder. Det är svårt att se hur man ska få ihop det med den lokala ekonomin. Skatteintäkterna minskar samtidigt som det efterfrågas fler äldreboenden. Det kan lösas med skatteutjämning, även om det knorras i städerna då.
Jan Amcoff har också undersökt om det finns en dold potential att öka inflyttningen till landsbygden.
– I många attitydstudier säger folk att de gärna skulle bosätta sig på landet. Fler än som faktiskt gör det.
Det visade sig att livsattributen som inkomster, utbildning, hushållstyp, härkomst och liknande hos dessa potentiella landsbygdsinflyttare i stort sett var identisk med livsattributen hos dem som gjort slag i saken och bosatt sig på landsbygden.
– Det tolkar vi som att de som säger sig vilja flytta till landsbygden men inte gör det har svagare önskningar, snarare än att de skulle hindras av några yttre omständigheter.
4. Det är främst kvinnor som lämnar landsbygden medan männen blir kvar.
– Det stämmer till viss del men det blir ensidigt. Främst handlar det om att kvinnor flyttar tidigare än män, om man tittar på en viss åldersgrupp, men över tid jämnar det ut sig, säger Susanne Stenbacka.
– I en studie har återflyttande familjer i högre grad visat sig återflytta till kvinnans hembygd – om vi talar om en familj med heterosexuella föräldrar – om kvinnan och mannen har olika hembygder. Vad det beror på har vi inte undersökt, tillägger Jan Amcoff.
5. Unga som lämnar landsbygden flyttar hem igen när de ska bilda familj.
– Det stämmer till viss del, men det blir ändå ett netto som försvinner. Utflödet i åldrarna 18–20 år är större än inflödet i åldrarna 30–40 år. Det är inte så radikalt att alla flyttar ut och ingen tillbaka, men resultatet är en långsam tömning, säger Jan Amcoff.
6. Det är bättre för migranter att flytta till storstäder än till landsbygden.
– Det går att läsa ibland att man borde stoppa projekt för att få ut migranter och flyktingar på landsbygden, att det skulle vara synd om dem för att det inte finns jobb. Men jag och många andra menar att det inte behöver vara så. En introduktion till Sverige kan fungera lika bra på mindre orter, säger Susanne Stenbacka.
Det behövs arbetskraft även på landsbygden – och att diskrimineringen skulle vara värre utanför storstäderna har Susanne Stenbacka inte funnit stöd för i sina intervjustudier med både migranter och andra boende på landsbygden.
– Många säger att det inte finns något problem med diskriminering. Andra berättar om otrevliga händelser, men de säger inte att det är ett större problem på landsbygden än någon annanstans. En del migranter säger att de blir mer sedda som individer på landsbygden, att de kan få en roll att spela i ett mindre samhälle. Att det skulle vara generellt bättre eller sämre på en viss plats stämmer inte.
Hon lyfter också fram alla ideella krafter mot rasism som har ordnat demonstrationer eller tysta protester på mindre orter lika väl som i storstäderna.
Men i Susanne Stenbackas forskning har hon mött många migranter som fått höra att det är ett misslyckande att bo på landet.
– När de pratar med landsmän i städerna får de frågan ”när ska du flytta hit?”, det tas för givet att de inte kan stanna i periferin. Tron på det urbana som den rätta miljön är stark i många grupper.
Hon ser flera problem med myten om att landsbygden skulle vara fel plats för flyktingmigranter.
– Om man säger att landsbygden skulle vara dålig för nyanlända, då säger man att de som bor där är dåliga och att miljön är dålig. Samtidigt finns en annan internationell migration, där européer köper hus på landsbygden, och dem beklagar man inte. Man förstår att de vill ha lugn och ro och en naturskön miljö. Säger man att flyktingmigranter inte kan uppskatta landsbygden så bidrar man till att skapa ett avstånd, istället för att uppmärksamma att det finns många likheter.
