Knivsta kommun ligger mellan Stockholm och Uppsala och är en av landets snabbast växande kommuner. Men i den snabba utvecklingen har utrymmet för medborgarinflytande minskat och de ekologiska och sociala aspekterna glöms allt för ofta bort. Det menar initiativtagarna till den planerade föreningen Vårda Knivsta, som vill skapa ett Knivsta för alla.
Knivsta är den kommun som växer näst snabbast i Sverige, enligt nya siffror. Knivsta kommun har satt upp en visionsplan att gå från cirka 16 000 till 23 000 invånare till 2025 och intresset för att flytta till området är stort. Den snabba expansionen innebär att ett stort antal nya bostäder, skolor och förskolor planeras i kommunen. Men alla är inte nöjda med hur utvecklingen tar form. Tre föreningar, Knivsta hembygdsgille, Omställningsgruppen i Knivsta och Ort utan lort höll för någon vecka sedan ett öppet möte för att prata om medborgarinflytande i stadsplaneringen.
– Avsikten är att skapa medborgardialog. Vi har varit besvikna på kommunens satsningar på det hittills, säger Terry Carlbom som är ordförande i Knivsta hembygdsgille.
Han menar att kommunen har ändrat inriktningen för flera planerade nya områden utan att ta in medborgarnas synpunkter. Till exempel nämner han området Sågen där kommunen nu vill bygga 15-våningshus istället för de från början föreslagna två- och trevåningshusen. Terry Carlbom menar att de kostnadseffektiva intressena har tagit överhanden i kommunens planering.
– Vi vill se en plan för hur samhället ska se ut, där lekplatser, grönområden och så vidare inkluderas. Det är ofattbart att man kan glömma bort de bitarna. Det blir bara frimärksbyggen, högre och tätare om man låter exploatörerna styra.
Syftet med mötet, som lockade ett fyrtiotal Knivstabor var att skapa möjligheter att verka för medborgardialog och inflytande över stadsutvecklingen. Vid mötet presenterades också förslaget att bilda en ny förening som skulle få namnet Vårda Knivsta. Inspirationen kommer från föreningen Vårda Uppsala, som av mark- och miljödomstolen har klassats som en förening som har rätt att överklaga detaljplanebeslut i Uppsala kommun.
– Jag tror att vi skulle kunna sätta in goda krafter, säger Terry Carlbom.
Omställningsgruppen i Knivsta kommer inte vara med i den nya föreningen, men vill arbeta med medborgarinflytande tillsammans med de andra föreningarna i ett informellt nätverk.
– Vi tycker att det är en viktig fråga eftersom stadsutvecklingen går väldigt fort just nu och vi är många som tycker att de ideella krafterna måste finnas med, säger Marie Kvarnström i Omställningsgruppen i Knivsta.
Kommunen bör inkludera de nya metoder som finns för att säkra en ekologisk och social hållbarhet i stadsplaneringen, menar hon. Något som hon tror att kommunen också är intresserad av.
– Det finns en samhällsutvecklingsnämnd och det finns tjänstemän som är måna om det här också. Men vi behöver alla draghjälp av varandra. Om man inte har jättetydliga verktyg för en ekosocial utveckling och har det som drivkraft så blir det de ekonomiska och kortsiktiga intressena som styr.
Marie Kvarnström anser att det som framför allt saknas i stadsplaneringen i Knivsta är en grön struktur för centrum.
– Det finns en trend i hela landet att bygga bort naturlig vegetation. Direkta konsekvenser av det blir sämre dagvattenhantering, ingen biologisk mångfald och sämre boendemiljö. Dagens samhällen förbrukar långt mer resurser än vad jorden tål, därför måste vi göra allt i vår makt för att vända den negativa utvecklingen.
Hon poängterar att föreningarna inte har något emot att Knivsta växer, utan anser att det är bra att det flyttar in nya människor och gärna nyanlända invandrare. Men den utveckling som hon ser i dag gynnar inte en mångfald av människor i kommunen menar hon, och nämner ett exempel med nybyggda små lägenheter som många hade trott skulle bli hyresrätter men som istället visade sig vara bostadsrätter som såldes för runt en miljon.
– Då är det inte möjligt för de som inte har resurser att flytta hit. Vi vill att alla ska kunna bo och leva i Knivsta.
Laurel Wakeman är miljöchef på bygg- och miljökontoret i Knivsta kommun. Hon säger att det finns ett tryck från flera håll att kommunen ska utvecklas snabbt och skapa bostäder för den stora mängd människor som vill flytta in.
– Att bygga lägenheter på höjden i centrum uppfyller det behovet samtidigt som det skapar flera miljömässiga fördelar. Jordbruks- och naturmark kan sparas på annat håll, flera kan åka kollektivt och marksanering kan finansieras. Men visst behöver vi gröna stråk.
