Folk stannar på landet

Invånarna på glesbygden blir allt färre medan stadsbefolkningen växer så det knakar. Under tiden är antalet boende på landsbygden i stort sett konstant. Det visar en ny kartläggning som Jordbruksverket gjort.

Mellan 2003 och 2011 minskade befolkningen på glesbygden med 5,32 procent. Under samma period ökade stadskommunernas befolkning med 9,08 procent.

– Det lyfts ofta upp i medier att folk flyttar från glesbygden, men ett resultat som kanske förvånar en del är att landsbygdsbefolkningen har legat i princip still. På tio år har befolkningen där bara minskat med 0,01 procent. Så i andel minskar landsbygdens invånare, men inte i absoluta tal. Det är viktigt, säger Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket.

Hon menar att det saknats en samlad bild av landsbygden i Sverige. För att fylla den luckan har Jordbruksverket tagit fram kunskapsprojektet Allt om landet. Den 12 juni presenteras en rad nya rapporter och statistik under landsbygdsforum i Borlänge.

– Vi har velat se nya mönster och har bland annat tittat på hur befolkningsstrukturen, näringslivet och sysselsättningen ser ut på landsbygden, vilken service det finns och hur föreningslivet fungerar. Dessutom har vi valt att se på miljöfrågor ur ett landsbygdsperspektiv, berättar Christel Gustafsson.

Vilka frågor är viktigast för landsbygden?

– De värderingarna gör vi inte. Men befolkningsutveckling är avgörande, liksom service och infrastruktur. Miljö- och klimatfrågorna är de stora utmaningarna.

Resultaten visar tydligt att det ideella arbetet är starkt på landsbygden, framför allt inom folkbildning, kyrka och idrott. I relation till befolkningen är ideella föreningar vanligast på glesbygden och där är det vanligt att man är med i flera föreningar. Christel Gustafsson ser det som föredömligt och tror att det ideella är nödvändigt för landsbygderna, men även i städer.

– Vi har en demografi på landsbygden med många äldre. Det kommer till staden också, men längre fram i tiden. Man får se över hur det ska lösas med skatter och så vidare. Det gäller att se kraften som finns i det ideella och uppskatta det så det fortsätter.

Servicesektorn har centraliserats i alla delar av samhället. När mindre butiker och kassakontor läggs ner får det allvarliga effekter på landsbygden.

– Det finns inte så mycket kvar när man tar bort det lilla, och det påverkar mycket. Det går till en viss gräns, men inte hur länge som helst. Man måste hitta andra lösningar.

Christel Gustafsson menar att centraliseringen är ett strukturellt problem. Orsaken stavas inte landsbygd, utan snarare rationalisering mot större enheter.

– Centraliseringen sker även i städer där små butiker försvinner och folk måste ta sig till stora köpcentrum utanför centrum. Det finns en strukturell orsak som ger samma effekter.

Vad kan man sätta in för åtgärder för att landsbygden ska utvecklas i en positiv riktning?

– Vi har inte tittat på åtgärder. Ansatsen i Allt om landet är att beskriva hur läget ser ut. Vår avsikt är att gå vidare med vissa områden och se vad man kan göra, men det får komma sen. Vi hoppas att personer, kommuner, länsstyrelser och regioner kan använda materialet utifrån egna behov. Det är först när kunskapen används som den får ett värde.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV