Mer än var fjärde patient i fyra landsting utanför storstäderna får vänta längre än maxgränsen 90 dagar på operation. Sämst på att hålla vårdgarantin när det kommer till att erbjuda operation inom utsatt tid är Västerbottens län.
Enligt den nationella vårdgarantin som ingår i hälso- och sjukvårdslagen har patienter rätt att få en operation eller annan åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar. Men hur det i verkligheten efterlevs skiljer stort mellan landstingen.
Flera landsting utanför storstadsregionerna missar vårdgarantin i mer än vart fjärde fall. För Västerbottens del får just nu 64 procent av patienterna operation inom tidsramen, för Västernorrland 69 procent, Jämtland Härjedalen 68 procent och Dalarna 69 procent.
Bäst måluppfyllelse har Halland och Gotland med 96 respektive 98 procent av patienterna inom rätt tid. När det gäller förstagångsbesök inom den specialiserade vården, som också också har rätt till inom 90 dagar, skiljer Jämtland Härjedalen ut sig och bara 60 procent av patienterna får det.
Revisorerna för Västerbottens läns landsting riktade redan i oktober kritik mot landstinget för att landstingsstyrelsen i sin delårsrapport för första halvåret 2015 inte alls redovisar uppfyllelse av vårdgarantin, trots att den är ett lagkrav:
”Vi vill uppmärksamma fullmäktige på att landstingsstyrelsen i delårsrapporten inte gör någon uppföljning av tillgängligheten i primärvården. Vi anser att det är en stor brist eftersom vårdgarantin är ett lagkrav och tillgänglighet ett område som fullmäktige sagt ska ges särskild uppmärksamhet.”
Karin Lundström (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Västerbottens läns landsting, säger att de långa kötiderna i länet är ett stort problem och att de försöker hitta lösningar på det.
– Det pågår ett arbete hela tiden för att komma tillrätta med kötiderna. Jag hoppas och tror att det ska se betydligt bättre ut under senare delen av 2016, säger hon.
Två områden med stora problem är logopedin och utprovning av hörapparater, verksamheter som tillsammans står för en stor del av förseningarna, enligt Karin Lundström.
– Vi har stora problem där som vi arbetar med. Just nu tar det mer än ett halvår att få en hörapparat och det är naturligtvis inte bra för den som verkligen behöver det, säger hon.
Hon säger också att få patienter nappar på erbjudande om att åka till ett annat landsting och utan merkostnader få vård där.
– I praktiken är det få som vill åka iväg långt. Många väljer hellre att vänta tills vården ges på hemmaplan, säger hon.
Harald Grönkvist som är samordnare på SKL, Sveriges kommuner och landsting, för tillgänglighetsfrågor säger att tanken med hälso- och sjukvårdslagen där vårdgarantin ingår helt enkelt är att den ska följas.
– Det är ingen strafflag, även om många patienter önskar att det skulle vara mer kännbart för landstingen om den inte följs.
Om landstingen märker att de har svårt att klara vårdgarantin ska patienten hänvisas till ett annat landsting, utan extra merkostnader för patienten. Men detta fungerar olika bra i olika landsting.
– Jag vet att vissa jobbar väldigt offensivt med det här och går ut med information till patienterna redan efter 60 dagar, medan andra väntar till patienten själv kontaktar och frågar.
– Över huvud taget är det press som landstingen behöver för att nå upp till det här. Negativ publicitet i tidningar har visat sig effektivt för att pressa dem att hålla tidsramen, säger han.
Vissa landsting har svårare förutsättningar än andra. Det kan vara sämre ekonomi eller ett glest befolkat landsting som avfolkas, men lagen ger inga sådana swå kallade förmildrande omständigheter, utan tiden är så pass generös att den ska klaras av även under svårare förhållanden, menar Harald Grönkvist.
