Det är drygt fem månader sedan hungerstrejken utanför Migrationsverket i Boden avbröts. I över tre veckor protesterade 13 personer mot besluten att utvisa dem till Afghanistan, genom att sluta äta och i vissa perioder även dricka. Kort därefter avslutades även hungerstrejken i Holmsund efter 29 dagar.

– De ville bevisa att de hellre dör här än blir tillbakaskickade till det land de flytt ifrån, säger Ahmad Aklil Khalil, känd som ”Zaki”.

Han har själv varit asylsökande från Afghanistan och beviljades uppehållstillstånd tidigare i år. Zaki har sedan i våras fungerat som gruppens talesperson och tolk.

Hungerstrejkerna avbröts efter långa förhandlingar mellan de asylsökande och Migrationsverket. Löften gavs att alla skulle få individuella samtal med verket, vilket i praktiken inte ledde fram till någon förändring.

Zaki berättar att afghanerna nu känner en stor hopplöshet inför sin situation.

– Många är väldigt rädda. En person sa till mig att den hela tiden ser framför sig hur den sover, blir väckt av polis och sedan ivägskickad.

Migrationsverket har kallat flertalet till ett sista möte för att berätta att deras ärenden lämnats över till polisen.

– De flesta har informerats och flera har nu även kallats till samtal hos gränspolisen. Hittills har ingen fått besked om när deras utvisningar ska ske, men det är inte alltid som polisen talar om datumet i förväg, säger Zaki.

Gruppen av afghaner som Zaki har kontakt med har växt betydligt sedan i våras. Efter hungerstrejkerna i Boden och Holmsund har Flyktinggruppernas riksråd, Farr, intervjuat omkring 50 afghanska familjer i Norrbotten som fått avslag på sina asylansökningar. Zaki har tolkat på de flesta av intervjuerna.

Enligt Farr handlar det bland annat om personer som misshandlats och kidnappats av extrema beväpnade grupper och krigsherrar. En del som konverterat till kristendom eller arbetat för utlänningar och därför hotats. Flera är ensamstående kvinnor och många har hedersrelaterade skäl.

– Många i Norrbotten har haft dåliga procedurer, dålig kontakt med sin advokat, de har inte fått muntlig förhandling fast de borde haft rätt till det, säger Sanna Vestin, ordförande för Farr.

Sverige har i höst för första gången utvisat grupper av afghaner som varken har haft pass eller skrivit under avtalet för frivilligt återvändande och därmed fått resehandlingar genom International organisation of migration. Bara i september har omkring tio personer, fördelade på två tillfällen, tvångsutvisats till Afghanistan.

Samtidigt jobbar Farr för att driva ärendena vidare juridiskt för de asylsökande afghanerna från Norrbotten. Men för att Migrationsverket ska utreda deras asylskäl på nytt krävs att så kallade nya omständigheter kan påvisas.

Det är alltså vad man nu kämpar för att lyckas med.

– Besluten kan vara dåliga redan från början, men det är svårt att påvisa i efterhand, säger Sanna Vestin.

Farr anser att många av afghanernas asylskäl är så starka att det inte borde behövas några nya omständigheter.

– Självklart kan misstag begås, men dessa leker med människors liv. Det finns så stora problem i asylprocessen och tusentals afghaner med negativa beslut i Sverige, säger Zaki.

Läs mer om situationen för afghanerna i Boden och Gävle i kommande nummer av Landets Fria.