Under 2016 har relationen mellan stad och land lyfts allt mer, inte minst i medierna. Flera viktiga steg har tagits, men spänningen ökar inför nästa år då den den parlamentariska landsbygdskommittén ska komma med sitt slutbetänkande. Hur ska den hållbara utvecklingen för Sveriges landsbygder se ut? Landets Fria utvärderar året som gått och spånar inför framtiden med några av alla engagerade.
”Begreppet urban norm fick sitt genomslag”
Fyra frågor till Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva. Vad tycker du var det viktigaste som hände 2016 ur ett landsbygdsperspektiv?
– Frågan om stad och land och balans däremellan blev ännu mer aktuell under 2016, dels genom Po Tidholms serie på SVT och dels i perspektivet av Brexit och presidentvalet i USA. Många medier tar nu upp frågan på ett helt annat sätt utifrån ett gemensamt samhällsperspektiv på hur vi ska hålla ihop landet och inte som ett särintresse enbart för landsbygdsborna. Dessutom fick begreppet ”urban norm” genomslag, vilket förenklar när vi ska prata om balansen mellan stad och land och den maktordning som råder.
Finns det någon särskild händelse som du tar med dig?
– Landsbygdsriksdagen på Gotland som var en blandning av skoj och allvar där den urbana normen manifesterades av ledande ledarskribenter och blev så påtaglig att det kunde kännas i rummet. Samtidigt var evenemanget fyllt av goda inspirerande exempel och roliga möten. Att avslutningsvis få dansa på scen med alla som jobbat till årets låt med Justin Timberlake Can’t stop this feeling var närmast magiskt.
Vilka tycker du är de viktigaste frågorna för Sveriges landsbygder nästa år?
– Onekligen vad den parlamentariska landsbygdskommittén kommer att presentera för förslag för en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder och detta i kontexten av att det är valår 2018 och hur det kommer påverka det kluvna land vi har i dag.
Berätta gärna om något Hela Sverige ska leva kommer att satsa på under 2017?
– Vi lanserar vår nya kommunikationsplattform som ska ta Hela Sverige ska leva in i framtiden, med nya sätt att kommunicera, mobilisera och aktivera när det gäller landsbygdsfrågor. Förhoppningsvis kan det ytterligare öka våra möjligheter att bidra till att hela Sverige lever.
”Arbetet med demokratifrågor blir ännu viktigare”
Fyra frågor till #Ungapålandsbygden, genom projektledarna Julia Löf och Sofie Skalstad. Vad är det viktigaste som hände 2016 ur ett landsbygdsperspektiv?
– 2016 känns som året då urban norm på allvar blev ett etablerat begrepp och relationen mellan stad och landsbygd fick ökad uppmärksamhet, både medialt och politiskt. Po Tidholms Resten av Sverige ställde viktiga frågor om hur vårt samhälle har förändrats, ofta utan att politiska beslut har fattats. Desto mer glädjande var då beslutet om omlokalisering av myndigheter samt att det satsas pengar på bredbandsutbyggnad i hela Sverige!
Finns det någon särskild händelse som ni tar med er?
– Vi tar med oss många fina minnen och erfarenheter från vårt projekt ”#ungapålandsbygden organiserar sig mot storstadsnormen”, där vi träffade många engagerade unga runt om i landet. En annan höjdpunkt var såklart Landsbygdsriksdagen på Gotland där vi höll ett seminarium om härskartekniker för att möjliggöra en bra konferens.
Vilka tycker ni är de viktigaste frågorna inför nästa år?
– Det kommer att bli ännu viktigare att aktivt arbeta med demokratifrågor för att få människor att känna sig inkluderade och att de har en betydelse för platsen de bor på. Vi hoppas på fortsatta samtal om normer i bred bemärkelse och som något som hänger samman, urban norm i synnerhet men också tillsammans med sexualitetsnormer, vithetsnorm eller funktionsnorm. Vi tror att det är en del i att få hela landet att hålla ihop. Föreningen Ung på landsbygden fyller 10 år nästa år, så ett utmanande och modigt betänkande från den parlamentariska landsbygdskommittén vore en annan trevlig födelsedagspresent!
Berätta gärna om något som #Ungapålandsbygden kommer att satsa på under 2017.
– 2017 präglas av ett nytt spännande projekt – Ung kultur utmanar den urbana normen. Projektet ska samla fem kulturutövare mellan 18 och 35 år som bor och verkar på landsbygden och som tillsammans får möjlighet att tolka och utmana den urbana normen i en gemensam tankeväckande utställning som kommer att turnera runt i Sverige.
”Att människor inte görs delaktiga är socialt ohållbart”
Fyra frågor till Maria Lillieström och Johanna Nilsson, som bloggar om landsbygdsfrågor på Härifrån (www.harifran.nu). Vad tycker ni är det viktigaste som hände 2016 ur ett landsbygdsperspektiv?
– Något som har fått fler människor att uppmärksamma stad land-problematiken är SVT:s satsningar som exempelvis Resten av Sverige och Edit (#stockholmssyndromet). Och det häftigaste av allt är kanske orsaken bakom; att frågorna i större utsträckning är en del av den pågående samhällsdebatten, inte bara en fråga för landsbygdsbor och inte bara aktuell i valtider.
– Sedan släppte Landsbygdskommittén sitt delbetänkande med resonemang som inte bara bestod av klassisk landsbygdsretorik, utan där problembeskrivningar även omfattade betydelsen av normer och föreställningar. Man ska nog inte heller underskatta presidentvalet i USA där den tydliga skiljelinjen mellan stad och land har fått många att intressera sig för frågor som rör plats, identitet, representation och medieskugga. Nu återstår att se hur den ökade medvetenheten kan omsättas i faktiskt handlande.
Finns det någon särskild händelse som ni tar med er?
– Alla de möten och samtal vi har haft under året när vi har varit ute på föreläsningar, debatter och panelsamtal. Det är en gåva att få träffa människor som är tacksamma över att någon sätter ord på ett fenomen som få faktiskt pratar om; den territoriella maktordningen.
Vilka är de viktigaste frågorna för Sveriges landsbygder inför nästa år?
– Att synliggöra, problematisera och ifrågasätta den urbana normen och försöka förändra den skeva maktordning som idag råder mellan olika platser. Kan vi påverka människors föreställningar kommer vi att kunna se positiva effekter inom en rad olika områden. Landsbygderna och deras invånare förbises gång på gång. Om vi inte arbetar vidare med denna fråga kommer det att stå samhället dyrt. Att människor inte blir sedda och inte görs delaktiga är socialt ohållbart.
Vad kommer ni att fokusera extra på under 2017?
– Vi fortsätter arbeta med att sprida kunskap kring den urbana normen och de konsekvenser den får. Vi vill göra fler delaktiga i diskussionen och kommer under våren bland annat att låta olika personer få delge sina tankar om plats på vår webb.
