48 scenkonstgrupper har mötts i Linköping för att både diskutera och skapa tillsammans i Fri feministisk scenkonstsamling. Projektet har just fått 300 000 kronor från Kulturrådet för att göra ett verk och en festival. – Vi har filmat träffarna för vi tänker att det här är historiskt. Senast vi hade en liknande explosion av fria scenkonstgrupper i Sverige var på 1970-talet, säger initiativtagaren Malin Axelsson.
Malin Axelsson är konstnärlig ledare och enhetschef för Ung scen/öst vid Östgötateatern. Idén till samlingen kom från teaterarbetarnas oro över de högerpopulistiska och kvinnofientliga strömningar som syns både i Sverige och i resten av Europa.
– I det här politiska klimatet är det så tydligt hur rasism och misogyni går hand i hand.
Samtidigt hade teatern fått signaler från unga i regionen om att det är kontroversiellt att kalla sig för feminist på högstadiet i dag.
– Vi behöver prata om det här med vår unga publik. Det är läge att diskutera genus, jämställdhet och feminism igen, kände vi, säger Malin Axelsson.
De kom fram till att de skulle kontakta landets fria feministiska scengrupper och helt enkelt rådfråga dem om hur de kunde ta sig an frågorna för en ung publik.
– Jag tänkte först lite naivt att jag hade koll på de grupper som finns och jag listade 15. Nu står 48 grupper på vår lista. När jag fattade det insåg jag att det är den starkaste scenkonströrelsen i Sverige. De här grupperna kommer att prägla svensk scenkonst framöver.
Första träffen ägde rum i Linköping i våras.
– Den var så otroligt häftig. Det betydde mycket för mig och för många andra som var där att känna kraften i den här scenkonströrelsen. Det här är en svår politisk tid men jättemånga arbetar och tänker kring frågorna, säger Malin Axelsson.
Under projektets första år har scengrupperna haft två träffar där de diskuterat både i små och stora grupper och jobbat med en referensgrupp som består av unga feminister från regionen. Dessutom har det varit fest, öppen scen och dans. Nu inför andra året ska arbetet bli mer konkret. Målet är att göra ett scenkonstverk tillsammans under hösten 2014 och avsluta projektet med en scenkonstfestival 2015 i Östergötland.
Vad det blir för scenkonstverk är inte bestämt, utan det är upp till grupperna att arbeta fram tillsammans.
– Jag gissar att det blir någon form av stor happening i Linköping. Många är intresserade av att gå ut i det offentliga rummet och jobba med aktivistisk scenkonst.
Malin Axelsson är entusiastisk över den estetik och den kraft som grupperna står för.
– Många av grupperna är fattiga men de drivs av ett starkt engagemang i scenkonsten och politiken. Jag upplever att det inte riktigt finns plats för den här ofta aktivistiska scenkonsten i dag. I princip alla grupperna rör sig utanför de etablerade scenkonstinstitutionerna. Jag som jobbar på en liten teater i Östergötland tänker – vilken guldgruva! Det är helt otroligt att möta dessa spännande uttryckssätt och idéer.
– Det är en stor rörelse som har en estetik som i många fall är ny i olika bemärkelser. Många är inspirerade av aktivism och sådana uttryck som man kan se i Occupyrörelsen och andra politiska kamper runt om i världen, fortsätter Malin Axelsson.
Temat för den andra samlingen var antirasism och det blev många diskussioner om intersektionalitet, alltså att titta på flera olika maktstrukturer som etnicitet, funktionalitet och sexualitet samtidigt som kön. Samlingen kunde dock konstatera att de själva bildar en ganska homogen grupp.
– Scenkonsten är över huvud taget en väldigt vit medelklassgrej. Det finns mycket att förändra för mig som chef. Men samlingen diskuterar hur vi kan göra och tänka kring det här.
De fria feministiska scenkonstgrupperna har olika syn på feminism och scenkonst och olika kunskaper om intersektionalitet.
– Men det finns ett intresse och en nyfikenhet för att utforska vad det kan innebära att lyfta flera maktperspektiv parallellt. Det finns ett stort mod och öppenhet bland grupperna att gå in i jättesvåra samtal om politik och estetik. Det är ett privilegium att få vara med om de diskussionerna med drygt 30 grupper i en stor cirkel i ett rum, säger Malin Axelsson.
