Den sista skörden

Går det att hitta nya och modernare sätt att odla råvaror till vår mat?

För en tid sedan såg jag dokumentären Sista skörden på SVT Play och sedan dess har jag då och då funderat på om det verkligen är så illa och varför vi i så fall inte gör något åt det.

Programmet handlade om att stordrift och monokultur i jordbruket utarmar jordarna så att de blir sterila och på sikt döda. Mullen bryts ner, daggmaskarna försvinner och till slut kommer det inte att gå att odla något.

Det moderna jordbruket är beroende av konstgödsel, som för svensk del importeras. Det skulle inte dröja särskilt länge innan de svenska lagren på kväve, kalium och fosfor skulle tömmas och jordbruket därmed stå inför stora problem ifall produktionen skulle upphöra eller det skulle bli någon sorts handelsblockad. Djurens gödsel räcker knappast till för att användas istället för konstgödsel och gödning behövs ju för att kunna odla.

Måste vi gå tillbaka till ett jordbruk som det såg ut förr för att komma tillrätta med problemen? Eller går det att hitta nya och modernare, läs mer hållbara, sätt att odla råvaror till vår mat? Jag är en teknikoptimist och tror på en hållbar framtid om bara viljan finns, men är oroad över att det inte verkar finnas någon som helst debatt kring dessa frågor.

Inte minst i samband med klimatavtal i Paris och Marrakech och en ny svensk klimatlag borde frågorna kring jordbruket komma upp. Men från min horisont hör jag i princip ingenting. Diskuterar LRF dessa frågor internt? Det borde man göra, det handlar ju om framtiden för deras medlemmar och förutsättningarna för deras utkomst. Det är självklart en fråga som är global och som knappast kan ändras i bara ett land, men diskussionen måste börja föras.

Jag är bara rädd att LRF och de myndigheter som de arbetar med jobbar på i gamla hjulspår och möjligen med plåster på problemen istället för att ta helt nya tag. Jag hoppas att jag har fel, men utåt sett hörs i alla fall ingenting. Kortsiktig lönsamhet för medlemmarna verkar vara huvudfokus.

Jag vet inte vilken instans som skulle kunna få igång en debatt kring jordbrukets betydelse för klimatförändringarna – köttproduktionen diskuteras förstås, men det är bara en liten del – och för markkvaliteten, men det är verkligen hög tid. En koppling till självförsörjningsgraden och krisberedskap borde vara given.

När det gäller klimatförändringar i stort känner jag att det finns en teknikoptimism och en vilja att lösa utmaningarna. Det borde vara likadant när det gäller ett hållbart jordbruk. Det är dags att börja prata om frågan nu!

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV