De bakar med urgamla sädesslag

– I bageribranschen har man sett spannmålen som en produktionsgröda istället för som ett livsmedel. Det här börjar långsamt förändras i Sverige och i hela världen. Hållbart jordbruk, ursprung och kvalitet, allt hänger ihop. Det säger Marqus Östin som tillsammans med Tina Fernlund driver Järna bageri.

Bakningen är i full gång i bageriet. Det är förmiddag och kunderna droppar in sporadiskt i den lilla men inbjudande butiken. Det doftar nybakat och på hyllorna längs väggen syns ett tiotal spännande brödsorter: Ölandsbröd, lingonbröd, valnötsbröd, svedjeråg och annat hantverksmässigt bakat bröd.

Mandel- och hasselnötskakor vilar stilrent inpackade i påsar på hyllorna längs väggen mitt emot brödhyllorna. I butiken kan man också köpa müsli och olika kulturspannmålsmjöl på lösvikt.

Marqus förbereder en rågdeg i blandaren samtidigt som han berättar om bakningsrutinerna.

– Degen till de mörka rågbröden blandas varje morgon och inom fyra timmar är brödet gräddat. Sedan får bröden mogna i ett dygn innan de går till försäljning. De ljusa brödsorterna bakar vi ut klockan sex på morgonen, då har de jäst i 24 timmar.

Det var för några år sedan som Marqus och Tina lärde känna varandra, de arbetade tillsammans på ett ekologiskt bageri på Gotland. Där föddes idén om att driva ett bageri som endast bakar på kulturspannmål.

– En dag fick vi besök av föreningen Gutekorn på det Gotländska bageriet, de hade med sig gotländska spannmålssorter i fyra säckar. Bönderna i Gutekorns-föreningen berättade för oss att kulturspannmål var så fascinerande att odla och att de är skapta under ekologiska förutsättningar. Vi insåg att det var den här typen av spannmål som vi ville arbeta med i framtiden. Kulturspannmålen bidrar också till att spannmålen får en status och identitet, berättar Marqus.

Tina står och portionerar ut nöt- och fruktbröd i avlånga formar när hon berättar att kulturspannmål är härdigare och starkare än konventionellt odlad säd, vilket innebär att de inte behöver någon gödning eller bekämpningsmedel mot ogräs.

– Kulturspannmålen har en stor genetisk variation i sig och är närbesläktade men om man kollar på gennivå så är alla olika. De präglas av var de odlas och kan förändras med tid, säger Tina samtidigt som hon lastar över en plåt på brödvagnen.

Både Marqus och Tina är överens om att det i dag finns betydligt mer kulturspannmål på marknaden nu än för några år sedan, tack vare odlingsentusiaster som har sparat utsäde under flera år vilket är bra då efterfrågan har ökat de senaste åren.

Andra artiklar från Landets Fria Syre

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Det behövs en ny berättelse om utveckling

Aktionsgrupp vill rädda Vättern

Protestgruppen Aktion rädda Vättern, ARV, arbetar för att hålla Vätterns vatten rent. Genom att överklaga beslut har de lyckats fördröja gruvverksamhet och gasutvinning i området. – Vi ser varje överklagning som en seger, genom att det blir strängare villkor i tillstånden, säger Lisa Lennartsson, ordförande i ARV:s styrelse.

De kämpar för vattnet i Unden

Planerade provborrningar efter mineraler i sjön Unden i Västergötland har väckt stora protester hos boende i området. Genom vårdkasar, överklaganden och dialog hoppas de kunna stoppa beslutet.

Ett valår fullt av omställning

Under 2018 hålls både klimat- och landsbygdsriksdagar och en internationell konferens om nedväxt, men också kurser i allt från permakultur till aktivt hopp. Landets Fria presenterar några av de mest spännande evenemangen ur ett omställningsperspektiv.

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.