Klimatet är vår tids stora ödesfråga och forskning visar att världens alla länder behöver minska sin förbrukning av jordens resurser rejält de kommande 15–20 åren. Därför det viktigt att klimatfrågorna lyfts högt upp på agendan under valrörelsen 2018, skriver Karin Sundby från Föreningen Klimatriksdagen.
När hösten nalkas kan våren kännas långt borta, men med stormsteg närmar sig det som vi hoppas ska bli den största mobiliseringen av klimatengagerade medborgare, rörelser och aktörer som Sverige sett på årtionden – Klimatriksdag 2018 den 4-6 maj i Stockholm.
Detta sker i en tid då vi dagligen blir påminda om vår oroliga omvärld. Sverige påverkar och påverkas av politiska, sociala och ekologiska skeenden oavsett var i världen de inträffar. Klimatfrågan är kanske den tydligaste globala frågan av alla. Klimatkrisen har inga nationsgränser, inga partigränser och inga gränser för människors status. Så varför är det då så svårt att enas om att vi måste arbeta tillsammans i denna fråga?
Trots att klimatfrågan ofta kallas mänsklighetens ödesfråga, såväl av politiker som av medier och forskare, så gör dess komplexitet och långsiktighet att den ofta är svår att hantera i en svensk valrörelse. Där tenderar debatten att fastna i kortsiktiga sakfrågor, bland symbolfrågor och med löften om pengar i plånboken. Detta trots att de allra flesta människor vill något annat, något mycket större och viktigare, med sin delaktighet i samhället.
Detta märks bland annat i Klimatbarometern som presenterades i mars av Världsnaturfonden WWF. Enligt denna anser 94 procent av unga i åldern 16–25 år i Sverige att klimatet är den viktigaste samhällsfrågan av alla. De är också mest oroliga inför den framtid de ska förvalta. Det är en oro och en medvetenhet som behöver svar.
Det är här Klimatriksdag 2018 kommer in. Klimatriksdagen är ett partipolitiskt obundet initiativ med målet att Sverige under valåret 2018 ska synliggöra klimat, hållbarhet och visioner om ett gott liv för alla människor och framtida generationer inom de ramar som planeten sätter.
Vi vill se till att partier som deltar i valrörelsen stimuleras att utveckla en så offensiv och konstruktiv politik som möjligt i dessa frågor.
Genom att redan nu börja samla in klimatförslag från enskilda människor och rörelser runt om i Sverige vill vi bidra till folkbildning och engagerande diskussioner om hur Sverige ska kunna bli klimatmässigt hållbart inom 15–20 år. Det är den tidsram som, enligt vedertagna vetenskapliga bedömningar, rika länder som Sverige bör hålla sig inom för att de globala klimatmålen ska nås.
Johan Rockström, professor vid Stockholm Resilience Centre har lett en studie som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften Science. Studien har presenterats som en global klimatlag. Utsläppen från energianvändning och industrier behöver halveras vart tionde år. Läckaget av växthusgaser från jord- och skogsbruk måste minskas stadigt för att vara nere på noll senast 2050. Teknologier och markanvändning behöver utvecklas för att fram till år 2050 kunna suga upp 5 miljarder ton koldioxid per år ur atmosfären, motsvarande dubbla mängden av vad världens skogar och marker klarar av i dag.
För att världen ska klara detta behöver utvecklade länder som Sverige och våra nordiska grannar nå fossilfria transport- och energisystem och klimatneutralt byggande redan under 2030-talet. Det säger sig själv att det är en samhällsomställning som behöver engagera varje medborgare, arbetsplats, förening, kommun, region och hela Sverige.
Det finns hoppfulla tecken och rörelser som Klimatriksdagen vill fånga upp och lyfta fram till en berättelse som ger eko under valrörelsen 2018. Det finns kommuner som gör ett framsynt klimatarbete och sätter djärva mål. Studiecirklar och omställningsgrupper driver på för att göra sina hemkommuner fossilfria så fort som möjligt. Det finns företag som utvecklar gröna teknologier så att de i flera fall redan i dag är konkurrenskraftiga alternativ.
Runt om i landet finns odlingslag, jordbrukare och hela byar som engagerar sig för att skapa en klimathållbar matförsörjning. Ett stort antal människor har engagerat sig i en medborgarutredning för att ta fram gräsrötternas förslag på hur Sverige ska öka takten i omställningen till ett klimatmässigt och socialt hållbart land.
Alla dessa rörelser och aktörer kan bidra till att göra Klimatriksdag 2018 till en mötesplats och grogrund för framtidshopp och samhälleligt engagemang, som vi hoppas ska inverka på hela valrörelsen fram till valet i september 2018.
Redan nu engagerar sig människor i utskott som ska behandla de klimatförslag som kommer in från människor runt hela vårt land. Genom utskottsarbetet och debatter och behandling under klimatriksdagen i maj 2018 vill vi mejsla fram genomtänkta förslag inom många olika samhällsområden. Dessa kommer sedan att presenteras för riksdagens partier, för medier och allmänhet, och föras ut på olika sätt under valrörelsen.
Allmänheten kan lätt invaggas i tron att politikerna nu har koll på läget genom det internationella klimatavtalet i Paris, och genom den klimatlag som Sveriges regering lagt fram. De är viktiga riktningsgivare, men i praktiken är utmaningarna enorma. Än minskar inte trafikens utsläpp i Sverige, samtidigt som nya motorvägar byggs. Fortfarande ökar våra utsläpp från importerad konsumtion och från det snabbt växande flyget.
Världen har bara några år på sig att börja vända utsläppskurvorna nedåt. Därför är det avgörande att vi sätter de långsiktiga klimat- och hållbarhetsfrågorna i fokus under valåret 2018. Därför riktar vi en uppmaning till engagerade medborgare, gräsrotsrörelser, civilsamhällesorganisationer och miljöentreprenörer att bli en del av Klimatriksdag 2018.
